Barn med ätstörning ska få bättre hjälp

Ätstörningar kryper nedåt i åldrarna. Nu ska de yngsta få bättre stöd, både hemma och på en ny mottagning i Göteborg. Specialistsjuksköterskan Annika Fransson sitter med och äter, en situation som ofta är svår för föräldrarna.

Sahlgrenska universitetssjukhuset utökar verksamheten och öppnar dagvård och vård i hemmet för barn under 16 år med ätstörningar. Hittills har majoriteten av patienterna varit tonåringar och unga vuxna mellan 16 och 25 år.

Men på mottagningen har de uppmärksammat att ätstörningar drabbar allt yngre barn. Fram till nu har det saknats möjlighet att hjälpa dem i vardagen. Nu hoppas personalen kunna överbrygga det glapp som funnits i vården.

– Vi möter en del patienter som går i låg- och mellanstadiet. Vi har haft nioåringar inskrivna på mottagningen, säger Annika Fransson som är specialistsjuksköterska inom psykiatri.

Större fokus på familjen

Hon har arbetat med patienter med ätstörningar i tio år och jobbar nu på dagvårdsmottagningen och med hemvården.

Antalet unga som insjuknar i anorexia har varit konstant genom åren, och man räknar med att en procent av tonårsflickorna drabbas. Däremot har debutåldern sjunkit under 2000-talet.

Skillnaden på att behandla de yngsta barnen, jämfört med tonåringarna, är att större fokus läggs på familjen. Föräldrarna deltar i behandlingen och mycket av stödet handlar om att ge dem verktyg som underlättar vid måltiderna.

Hjälpa sitt barn att äta

Annika Fransson har redan arbetat ett tag i ett pilotprojekt med att åka hem till barn och äta med familjen.

– Måltiden är ofta svår och jobbig, även för föräldrarna. Det gäller att hitta strategier för hur de ska kunna hjälpa sina barn att äta. Att måltiderna inte är förhandlingsbara till exempel.

Till att börja med är barnets reaktion på att hon sitter med vid maten och bestämmer inte alltid så positiv.

– Men vi är med flera gånger, man pratar om allt möjligt, som familjens hund och annat, försöker distrahera och underlätta. Det blir oftast bra.

Hon sitter med vid matbordet och lotsar barnet genom måltiden. Det kan vara konkreta instruktioner som att lägga upp rätt mängd på tallriken, lyfta gaffeln och tugga av maten.

Orkar ingenting utan mat

Föräldrarna är ofta oroliga och ger efter för barnets önskemål, till exempel vad hon eller han vill äta. Men att föräldrarna bestämmer vid matbordet är en förutsättning för att barnet ska bi friskt.

– Utan näring och energi fungerar vi inte. Hjärnan kan inte tänka och barnen orkar ingenting, varken i skolan eller något annat. Första steget är därför att få i dem mat. Sedan kan annan behandling fortsätta.

För barnen är det extra viktigt att kunna bo kvar hemma och få stöd, så att de kan fortsätta gå i skolan och leva sitt liv.

– Vi tänker att tidiga insatser kan få det att vända, så att de snabbt kan komma tillbaka i livet.

För Annika Fransson innebär jobbet som specialistsjuksköterska att hon träffar alla nybesök tillsammans med överläkaren. Sedan tar hon hand om de nya familjerna i det första skedet, och påbörjar behandlingen för att få barnet tillbaka till att äta och ger samtalsstöd. I jobbet ingår även vissa klassiska uppgifter som att mäta blodtryck, puls och att väga.

På mottagningen arbetar också läkare, psykologer och kuratorer.