Bättre resurser krävs för nyanländas psykiatriska vård
Sveriges kommuner och landsting vill se en genomtänkt strategi med hälsoundersökningar, hälsoskolor och specialiserad traumavård.
– Ungefär en tredjedel av alla migranter som kommer till Sverige lider av allvarliga trauman. Ytterligare en tredjedel har lindriga psykiska besvär. Båda grupper är i behov av tidiga insatser för att problemen inte ska förvärras. Men i dagsläget har vi inte resurser för att möta behoven, säger Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på SKL, Sveriges kommuner och landsting.
Förutom att Sverige just nu tar emot många flyktingar som upplevt krig och tortyr, har flykten för många varit både livsfarliga och traumatiserande. Det visar med all tydlighet människosmugglarnas överlastade och undermåliga båtar som vi dagligen ser på TV. Bara i år har omkring 2 500 personer drunknat i Medelhavet under sin färd mot tryggheten.
Stora brister i landstingen
Ing-Marie Wieselgren har under flera års tid återkommande fått larmrapporter från landstingen. De saknar kompetens, resurser och organisation för att fånga upp och ta hand om migranternas psykiska ohälsa. Det är stora regionala skillnader där möjligheten till rätt vård blir ett lotteri.
Ett problem är att många söker hjälp för sent. Det kan bero på att psykisk sjukdom är stigmatiserat i hemlandet, eller att man inte vet vart man ska vända sig. Traumat kan då ha utvecklas till posttraumatiskt stressyndrom eller andra kroniska besvär som är svårbehandlade och utgör hinder i integrationsprocessen.
Enligt Ing-Marie Wieselgren riskerar de obehandlade problemen att förr eller senare landa hos den specialiserade psykiatrin, som redan i dag är hårt ansträngd på många håll. Rapporter visar att antalet inskrivna i den slutna vården ökar.
Uppsökande vårdteam
Men hon är ändå optimistisk och deklarerar att om alla – vården, makthavarna och civilsamhälle – lägger manken till och är smarta så är det inga problem att ta emot fler asylsökande.
SKL:s förslag till insatser kan beskrivas som tredelad pyramid, där det behövs ett lyft på alla nivåer. Det förebyggande arbetet är viktigast, basen består av de gratis hälsoundersökningar som landstingen enligt lag måste erbjuda alla asylsökande. Som Vårdfokus tidigare har berättat kommer dock mindre än hälften av dem, mycket på grund av bristande information från landstingens och Migrationsverkets sida.
– Målet måste vara att vi ska nå alla – så snart som möjligt. En variant är uppsökande vårdteam som åker ut till asylboenden, säger Ing-Marie Wieselgren.
Det finns konkreta bevis på att sådant hjälper. Vårdfokus har tidigare berättat om det ettåriga projektet ”mobila flyktingenheten” i Sörmland, som lyckades fördubbla deltagandet.
Vill ha hälsoskolor för nyanlända
Ett problem med hälsoundersökningarna är att de främst fokuserar på de asylsökandes kroppsliga hälsa. Det kan bero på att personalen ofta saknar specialistkunskaper om flyktingtrauma eller transkulturell psykiatri. Här behövs en kraftfull fortbildningsinsats, menar Ing-Marie Wieselgren.
Det andra steget i pyramiden är så kallade hälsoskolor. Det är en flera veckor lång kurs där deltagarna får bred kunskap om vård och hälsa; allt ifrån hur man lär sig att känna igen och hantera olika symtom till vilka vårdresurser som finns att tillgå. I dagsläget finns bara ett fåtal hälsoskolor, men om SKL får bestämma ska de snart täcka hela landet. De kan bli en effektiv resurs för vården när det gäller patienter med lindriga problem men som ändå är i behov av psykosocialt stöd.
I dag erbjuds kurserna bara till de som fått uppehållstillstånd. Men Ing-Marie Wieselgren tycker att man ska erbjuda det redan under asylprocessen. Studier visar att de som fått hjälp tidigt har lättare att hantera en eventuell avvisning.
Specialiserade traumateam
Den tredje och översta delen i SKL:s pyramid består av specialiserade traumateam, som även de ska finnas över hela landet.
– Som jag ser det måste vi lyfta de här tre delarna samtidigt. Det är oetiskt att fråga människor om vilka trauman de upplevt, för att sedan inte kunna erbjuda någon hjälp. Det här handlar om relativt enkla åtgärder som kan sättas in direkt. Men tyvärr händer alldeles för lite och för långsamt.
Socialdepartementet har visat intresse för SKL:s förslag, men har ännu inte avslöjat om det blir någon satsning.
I dagsläget anser landstingen att asylvården är underfinansierad av staten, som har det ekonomiska ansvaret. Mer om detta i nästa del av Vårdfokus granskning.
Vårdfokus granskar asylvården
- Hälsoundersökningarna anses viktiga för att snabbt fånga upp ohälsa och kunna erbjuda rätt vård, men färre än hälften av de asylsökande kommer.
- Det finns tydliga brister i asylvården, inte minst när det gäller att ta hand om psykiska trauman.
- Det finns även brister i samordningen mellan landstingen och Migrationsverket.
- Landstingen anser att de får för lite ersättning från staten för asylsjukvård, cirka 95 miljoner kronor varje år.