Mobilt team når fler

Mobilt team når fler
Annika Lundström och mobila teamet gör allt själva, från kallelse till undersökning. Foto: Erica Lindblom

Nytänkande. När de asylsökande i Sörmland inte dök upp för hälsoundersökning började vården komma till dem. Nu nås dubbelt så många.

Redan när de kliver ur bilen står några och väntar. Sjuksköterskorna Marie Strandberg Agnestrand, Vida-Anne Torelöv och Annika Lundström på mobila flyktingenheten packar ur bagageutrymmet och går in i huset. I kyliga konferensrum med heltäckningsmattor utför de hälsoundersökningar på Migrationsverkets olika boenden runt om i Sörmland.?

Under en dag träffar teamet omkring femton patienter. Med ett standardiserat frågeformulär,och telefontolk vid behov, går Vida-Anne Tore­löv och hennes kolleger igenom patientens nuvarande hälsotillstånd och sociala bakgrund. Sjuksköterskorna frågar också om de asylsökandes upplevelser i samband med flykten till Sverige och tar prover.?

Mobila flyktingenheten är van att anpassa sitt arbetssätt efter rådande omständigheter. Annika Lundström berättar om en familj som hon träffade i höstas. Efter ett samtal ville hon prata enskilt med föräldrarna. Barnen, i tre-fyra årsåldern, grät och höll fast sin pappa. Annika Lundström stod på sig och syskonen följde med mamman ut. Mannen berättade då om resan till Sverige. En stormig natt på Medelhavet hade deras flyktbåt hamnat i sjönöd. Den italienska kustbevakningen kunde inte rädda alla på en gång, utan barnen fick se sin pappa stå kvar på relingen. Det skulle dröja tre dygn innan familjen kunde återförenas.

?— Det mötet förändrade mitt tänkande kring hur jag arbetar med familjer. Jag som varit så bestämd på att det är bäst att prata med vuxna i enrum, men det kanske inte alltid är det viktigaste. Nu är jag mer ödmjuk och tillåtande, det måste inte bli perfekt, säger hon.?

Verksamheten organiseras av Hälsovals­enheten Sörmland. De tre sjuksköterskorna har fått bygga upp arbetet tillsammans och är nu ett sammansvetsat team. Ingen av dem har tidigare arbetat enbart med asylsökande. Genom flera studiebesök har de fått lära sig mer om flyktinghälsovård och har handledning en gång i månaden. Där kan de reflektera kring olika situationer i arbetet. Som det här med kvinnorna som berättar om oron för sina barn som de lämnat kvar i hemlandet. ?

— Att lämna sina barn i ett land i krig och fly själv känns främmande för oss. Men vi måste kunna hantera det professionellt och inte visa vad vi känner, säger Annika Lundström.?

Handledningen är också en viktig ventil för att kunna släppa tankarna på jobbet när de kommer hem.?

— Det är svårt att se att så många mår dåligt och att det saknas ett naturligt nätverk. Vi hänvisar dem till kuratorn på vårdcentralen, men ofta är det långa väntetider, säger Vida-Anne Torelöv.?

Vid dagens slut packar teamet in allt i bilen igen. De tar en sväng förbi laboratoriet för att lämna in prover, innan de landar på kontoret de hyr på Skiftinge vårdcentral i Eskilstuna. Här görs mycket av det administrativa arbetet. Via Migrationsverkets listor kallas patienterna på sina hemspråk. Sedan ett halvår använder det mobila teamet den nationella databasen Melker som registrerar alla hälsoundersökningar. ??

Teamet försöker att besöka boendet några dagar i förväg för att titta på lokalerna och prata med personalen. Marie Strandberg Agnestrand berättar hur de då också informerar de asyl­sökande om syftet med besöket och om hur det svenska sjuk- och tandvårdssystemet fungerar. Det ökar motivationen att komma på hälso­undersökningarna.?

— Vi ger egenvårdsråd, pratar om smittskydd och berättar om hur viktigt det är att gå till mödravården och barnavårdscentralen, liksom det svenska förbudet mot könsstympning och barnaga, säger hon.??

Mobila flyktingenheten i Sörmland är ett ettårigt projekt för att nå så många asylsökande som möjligt. Det har gått över förväntan. Från ett deltagande på runt fyrtio procent uppskattar de att ungefär dubbelt så många kommer nu. En viktig anledning till framgången, tror teamet, är att de tar hand om hela processen själva, från kallelse till undersökning.?

— I stället för att en sekreterare kallar patienterna har vi koll på vilka vi ska träffa. Det gör både för- och efterarbetet smidigare. Men vi skulle gärna ha en sjuksköterska till för att hinna med allt. En kurator skulle också vara bra, säger Vida-Anne Torelöv.

?I september ska projektet utvärderas och beslut fattas om det ska bli permanent.

Tips till dig som ska göra hälso­undersökningar:

  1. Informera om syftet, sekretess och frivillighet.
  2. Sitt nära patienten. Var redo att sträcka ut en hand eller en näsduk.
  3. Ta upp egenvård, hygien och vikten av aktivitet för välbefinnandet.
  4. Var flexibel — det måste inte bli perfekt

KÄLLA: Mobila flyktingenheten
i Sörmland

Asylsökandes rätt

Alla som söker asyl i Sverige ska erbjudas en hälso­undersökning. Det gäller även de som vistas här utan tillstånd under en längre tid. Förra året genomförde sjukvården ungefär
31 000 hälsoundersökningar. Totalt sökte cirka 81 000 av världens 50 miljoner flyktingar asyl i Sverige förra året.

På Socialstyrelsens webbplats finns exempel på hur en kallelse kan se ut och beskrivning av undersökningens olika delar.

Läs mer: http://korta.nu/asylhalsa 

Ska du kalla patienter till hälso­under­sökning?

På Adlon­gruppens hemsida kan du ladda ner kallelser på nio olika språk. Adlongruppen är ett samarbete mellan tre landsting och fem regioner för ökad kompetens inom sexuell hälsa, hiv och STI.

www.adlongruppen.se 

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida