Psykisk ohälsa hos unga

Hon ger snabbare hjälp till barn som mår dåligt

Hon ger snabbare hjälp till barn som mår dåligt
Kontakterna i telefonen är relativt korta, men sjuksköterskan Caroline Carlsson känner ändå att hon ofta hinner etablera en bra relation.

Långa köer till trots — i region Halland är majoriteten av föräldrarna nöjda med väntetiden till bup. Att någon lyssnar vid första kontakten och visar vägen är avgörande.

Det började med en djup frustration inom barn- och ungdomspsykiatrin i Halland för drygt tio år sedan. Söktrycket var högt och personalen hade svårt att hinna sortera bland alla som behövde deras hjälp.

— Processen var också så godtycklig. Handläggningen kunde skilja mellan olika mottagningar och behandlare beroende på vem som gjorde bedömningen i telefonen eller hanterade remissen, säger psykolog Markus Andersson.

Intervjuverktyg ringar in problemet

Med inspiration från bland annat Kanada och grannregionen Skåne startade man ”En väg in” — en modell för att på ett strukturerat sätt ta emot alla sökande och lotsa dem vidare till nästa instans.

Rent konkret innebär det att alla som vill ha kontakt med bup ringer till samma ställe. I telefonen sitter sjuksköterskor som med hjälp av intervjuverktyget BCFPI (The Brief child and family phone interview) gör en samlad bedömning av vårdbehovet.

Intervjun, som tar drygt en timme, dokumenteras och analyseras av sjuksköterskan. Underlaget används i triageringen — antingen till första linjen, bup eller om ärendet avslutas direkt. Hit kommer också alla externa remisser för bedömning.

Snabbar på processen

Ungefär hälften av de sökande har behov av neuropsykiatriska utredningar, berättar Markus Andersson. I och med den första intervjun har utredningen redan påbörjats och det snabbar på processen. När underlag från skolan och barnhälsovården kommit in kan barnet ofta få en tid för behandlingsstart inom en månad.

Så här har region Halland arbetat i nio år. Markus Andersson har utvärderat modellen inom ramen för sina doktorandstudier vid Lunds universitetet.

— Intervjuverktyget gör att vi kan följa upp våra insatser, det kunde vi inte tidigare. Det är viktigt för att se om de hjälper. Nu följer vi upp alla som sökt ”En väg in” efter ett år, säger Markus Andersson.

Hittar de sjukaste

Köerna till bup är fortfarande långa i Halland och barnen får inte alltid tid inom ramen för vårdgarantin. Men majoriteten av dem som väntar upplever ändå att de blir väl omhändertagna. Nio av tio föräldrar uppgav att de var nöjda med väntetiden.

— Med BCFPI kan barn med allvarig psykiatrisk problematik alltid få en snabb tid, säger Markus Andersson.

Jobba förebyggande

Sjuksköterskan Caroline Carlsson har arbetat på ”En väg in” sedan årsskiftet. Med erfarenhet från hemsjukvård för barn lockades hon av möjligheten att göra stor nytta med små medel.

— Om man får med sig familjen i rätt tid kan man jobba mer förebyggande, säger hon.

Kontakterna i telefonen är relativt korta, men Caroline Carlsson känner ändå att hon ofta hinner etablera en bra relation. De som ringer har tagit sats inför samtalet och öppnar sig.

Telefonmottagningen fungerar också som stöd, dit föräldrar och unga kan ringa under tiden de väntar.

— Även om kön till bup är lång kan jag vila i att jag vet att de blir väl omhändertagna, säger Caroline Carlsson. 

Här används En väg in

Flera regioner använder triagesystemet En väg in med intervjuverktyget BCFPI för att lotsa till rätt vård inom  barn- och ungdomspsykiatrin:

  • Halland
  • Skåne
  • Jönköping
  • Kronoberg
  • Sörmland
  • Gävleborg
  • Stockholm (annat intervjuverktyg) 

Intervjuverktyget BCFPI används också i några regioner enbart för att sortera inom bup (utan första linjens psykiatri):

  • Skaraborg
  • Norrbotten
  • Örebro
  • Kalmar

Fler regioner arbetar nu med att införa systemet.

Källa: Markus Andersson, samordnare En väg in, Region Halland.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida