Första hjälpen

De vill lära allmänheten att stoppa blödning

De vill lära allmänheten att stoppa blödning
Massiva blödningar går ofta inte att stoppa med vanliga förband. Däremot går det att strypa blodflödet med hjälp av en så kallad tourniquet. Foto: KMC

Katastrofmedicinskt centrum i Linköping startar nu en studie för att se hur allmänheten bäst kan utbildas i hur man stoppar massiva blödningar genom att helt strypa blodflödet.

Tourniquet är ett avsnörande förband som används för att stoppa allvarliga och massiva blödningar på en arm eller ett ben när ett vanligt tryckförband inte räcker till.

På marknaden säljs olika modeller av industriellt tillverkade tourniqueter. Från början användes de bara i krigssammanhang. Exempelvis utrustades varje soldat i den svenska Afghanistanstyrkan med två tourniqueter. I dag använder sig även ambulanspersonal och poliser i Sverige av dessa.

Så här kan en tourniquet se ut. Det finns flera olika modeller på marknaden. Foto: KMC

När det gäller hur man ger första hjälpen eller hjärt- lungräddning finns det i dag standardiserade utbildningar för hur det ska gå till, beroende på om man är lekman eller medicinskt utbildad. Liknande utbildningar finns dock inte på svenska för blödningskontroll med tourniquet. På Katastrofmedicinskt centrum, KMC, i Linköping försöker man nu få till detta.

– Vi anser att det här borde finnas med i alla första hjälpen-utbildningar. Antingen genom att man uppdaterar de utbildningar som finns i dag eller att man lägger till ett moment som specifikt handlar om hanteringen av massiv blödning, säger forskaren Carl-Oscar Jonson vid Katastrofmedicinsk centrum.

Carl Oscar Jonson har arbetat med första hjälpen inom Röda korset i cirka 20 år.

 I USA finns en organisation – Stop the bleed education consortium – som rekommenderar hur man stegvis kan utbilda såväl ambulanspersonal som annan blåljuspersonal, vanliga människor utan sjukvårdserfarenhet och frivilligarbetare som är tränade i att ge första hjälpen. Den modellen håller nu Katastrofmedicinskt centrum på att försöka anpassa till svenska förhållanden.

I en studie som just påbörjats av forskargruppen på KMC vill man se hur vanliga människor utan vårdutbildning klarar av att sätta på en tourniquet under stressade förhållanden.

För att kunna göra jämförelser kommer cirka hundra personer rekryteras till experimentet. De ska sedan delas in i fyra olika grupper: allmänhet, allmänhet som är tränade i att ge första hjälpen, personal från räddningstjänsten och ambulanssjukvården.

Lägga förband under stress

– Syftet är i första hand att se hur stress påverkar förmågan att applicera en tourniquet på en massivt blödande arm eller ett ben. Vi vill se om det är skillnad mellan de här olika grupperna. Det är viktigt att veta när man utformar utbildningen, säger Carl-Oscar Jonson.

För att få deltagarna stressade kommer de att få anstränga sig fysiskt genom att springa en snitslad bana och samtidigt bli beskjutna med paintballkulor.

Kan patienten skadas om tourniqueten sätts på felaktigt?

– Det har funnits en farhåga för att om den sitter på väldigt länge eller appliceras fel så kan det leda till en skada. Men det måste ställas mot möjligheten att det räddar liv, säger Carl-Oscar Jonson.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida