”Det ska bli kul med allt ansvar”

Vårdfokus har träffat tre av de över hundra sjuksköterskestudenter som i dagarna tar examen på Karolinska institutet. De är peppade att äntligen få ta eget ansvar, samtidigt som det finns viss oro.

Det är examinationstider på landets högskolor och universitet. I foajén utanför Aula medica på Karolinska institutet står tre unga kvinnor med varsin glänsande sjuksköterskebrosch på bröstet. Efter tre år på Campus Huddinge är Hannah Lilja, Tatiana Skarin och Hannah Wibring Lindqvist klara med sin utbildning och nu är det dags för den avslutande examinationsceremonin.

Grattis! Hur känns det?

– Det känns jättebra. Jag känner mig väl förberedd, eller så klar som man kan bli i alla fall. Det kändes som mycket föll på plats den sista terminen. All teori som vi läst, och som jag trodde var bortglömd, kunde jag plocka upp och använda i praktiken, säger Hannah Lilja.

Hon får medhåll av sina kurskamrater Tatiana Skarin och Hannah Wibring Lindqvist. De är alla nöjda med utbildningen, framför allt för att de fått göra så mycket praktik. Nu ska det bli roligt att börja arbeta på riktigt.

– Jag tycker det ska bli kul med allt ansvar, säger Hannah Wibring Lindqvist.

Akutvård lockar

I februari börjar hon som nattsjuksköterska på akutvårdsavdelningen, AVA, vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Efter fyra och ett halvt år i Stockholm ser hon fram emot att komma tillbaka till hemstaden och familjen.

Hennes namne, Hannah Lilja, kommer också att börja på AVA, fast på S:t Görans sjukhus i Stockholm.

– Det är helt tvärtom mot vad jag trodde när jag började läsa, då ville jag bli barnmorska som alla andra. Men jag har upptäckt hur roligt det är med akutvård.

Tatiana Skarin har tackat ja till ett erbjudande på urologen på Södersjukhuset, där hon arbetat som undersköterska under studietiden. Det känns skönt att kunna patientgruppen och kollegerna, när mycket i yrkesrollen är nytt, resonerar hon. Målet är en vidareutbildning i onkologi för att i framtiden kunna kombinera sin parallella examen i kemi från Kungliga tekniska högskolan.

– Drömmen är att få arbeta med att utveckla medicinsk-tekniska produkter åt patienter med cancer. Då måste det vara väldigt bra med erfarenhet från vården, säger hon.

Vill vidare

Även Hannah och Hannah har siktet inställt på specialistutbildning.

– Först tänkte jag hoppa på det direkt, men nu vill jag bli en riktigt duktig sjuksköterska först. Jag tror att jag kommer att jobba kanske sju år och sedan läsa anestesi för att sedan arbeta i ambulanssjukvård. Så vill jag arbeta som skolsköterska också, säger Hannah Wibring Lindqvist.

För Hannah Lilja är det forskning som lockar. De återkommande kurserna i vetenskapsmetodik på grundutbildningen har gett mersmak, även om hon tror att det kommer dröja innan hon hittar ”sitt” ämne.

– Helst skulle jag vilja kombinera en akademisk karriär med kliniskt tjänstgöring. Jag vet med mig att jag är en person som tröttnar fort och skulle inte klara av att sitta på ett kontor hela dagarna.

Lite nervösa också

Men först ska de ta sina första steg som nyfärdiga sjuksköterskor i sjukhuskorridorerna. De känner sig redo, även om det finns viss oro också.

– Jag är mest nervös för läkemedelshanteringen. Inget får bli fel. Som student är man ju van att någon annan dubbelkollar allting, men nu måste jag lita på att jag delar medicinerna rätt och späder droppen korrekt. Samtidigt ska det bli skönt att hitta ett eget system för att kolla mig själv, och inte den modell som passar handledaren bäst, säger Tatiana.

Hannah Lilja tycker egentligen att hon är förberedd, samtidigt som hon är medveten om att hon saknar en sak. Den kliniska blicken.

– Erfarna sjuksköterskor kan gå in i ett rum och nästan känna på stämningen när en patient håller på att bli sämre. Jag är fortfarande för upptagen av att göra allt enligt listan, så då kan jag missa viktiga symtom. Men jag vet att enda sättet att arbeta upp denna förmåga är att träffa många olika patienter, och det kommer jag få göra på AVA.

Hannah Wibring Lindqvist tycker bara att det ska bli roligt och utmanande med ansvaret, speciellt eftersom hon ska arbeta natt med färre kolleger runt om kring.

– Jag är mest orolig över att lära mig ett helt nytt journalsystem eftersom de inte har Take Care i Jönköping, säger hon och skrattar.