För sent stöd till bröstcancerdrabbade

Att få prata om sina känslor och tankar i särskilda hälsosamtal uppskattas av kvinnor som drabbats av bröstcancer och deras familjer. Men många upplever att de får hjälpen för sent visar en avhandling av specialistsjuksköterskan Anette Holst Hansson.

Nu på fredag disputerar Anette Holst Hansson vid Malmö universitet med en avhandling som vill ge en djupare förståelse för livsvillkoren för bröstcancerdrabbade kvinnor och deras familjer.

Mellan hopp och förtvivlan

I dag lever drygt 100 000 kvinnor med bröstcancer, antingen som nyligen diagnostiserade, botade eller med återfall.  Den tekniska utvecklingen och medicinska behandlingen går ständigt framåt och överlevnaden efter fem år beräknas till 90 procent.

Samtidigt finns det stora kunskapsluckor om de mjukare värdena, menar Anette Holst Hansson som är specialistsjuksköterska i onkologi och doktorand i omvårdnad. Många kvinnor kastas mellan hopp och förtvivlan och behöver stöd från sin familj och sjukvården.

Vill vara delaktiga

Genom djupintervjuer med kvinnor och deras familjer har hon velat undersöka hur en bröstcancerdiagnos påverkar dem.

I den första studien undersöker hon hur kvinnor upplever och hanterar andningsstyrd strålbehandling, något som används för att minimera risken för hjärtsjuklighet, en biverkan som kan förekomma vid stålning mot vänster bröst.

– Resultaten visar att kvinnorna upplevde att andningen blev en strategi och guide genom behandlingen. Visserligen kände de krav på att prestera, men de flesta upplevde att det var positivt att vara delaktiga i sin egen överlevnad, säger Anette Holst Hansson i ett pressmeddelande.

Sjuksköterskor viktiga

Den andra studien handlar om hur kvinnor från det forna Jugoslavien och Irak upplevde sitt dagliga liv under strålbehandlingen. Det visade sig att cancerbeskedet kom som en chock och en dödsdom, samtidigt som det var något de behövde överleva.

– De båda grupperna upplevde sjuksköterskorna som ett stort stöd, men här behövs extra stödinsatser för att kommunicera med den närmaste omgivningen.

Familjen inkluderas

De avslutande studierna, nummer tre och fyra, har fokus på hur det är att leva som familj när en i familjen drabbas av bröstcancer och här intervjuas både kvinnor och familjemedlemmar. I den fjärde studien får nio familjer delta i tre hälsofrämjande samtal som går ut på at hitta den enskilda familjens styrkor och resurser.

– Många upplevde dessa samtal som värdefulla men att samtalen sattes in för sent. De blev bekräftade och fick sätta ord på känslor och tankar. Men dessa redskap skulle satts in redan när kvinnorna fick diagnosen. Här finns alltså väldigt mycket att göra för att utveckla stödinsatser för bröstcancerdrabbade kvinnor och deras familjer, berättar Anette Holst Hansson.