Forskning

Föräldrastöd banar väg in i samhället

Föräldrastöd banar väg in i samhället
För tjugo år sedan flydde Fatumo Osman själv kriget i Somalia för att bosätta sig i Sverige. Erfarenheterna av att vara nyanländ har hjälpt henne i hennes forskning. Foto: Alexander Donka

När somaliska föräldrar fick tycka till om vilket stöd de behövde i sin föräldraroll växte deras tillit till det svenska samhället. Det visar sjuksköterskan Fatumo Osman i sin avhandling.

8 februari 2018

Som aktiv i flera somaliska föreningar hemma i Fagersta mötte Fatumo Osman många vilsna unga flickor och pojkar. Ungdomarna berättade att de inte kände sig förstådda, varken av samhället eller av sina föräldrar, och det blev ofta konflikter i hemmet.

Hon började fundera på varför så få somaliska mammor och pappor sökte samhällets stöd för detta? Varför deltog de inte i de kommunala föräldra­utbildningarna som är öppna för alla med barn upp till 18 år? Utbildningar som är tänkta att rusta föräldrar med lämpliga verktyg för konflikthantering och stärka relationen med barnen.?

Funderingarna tog hon med sig till jobbet som sjuksköterska och lärare vid högskolan i Dalarna och de kom att lägga grunden till hennes avhandlingsarbete.

Bestämde sig för att fråga

I stället för att fråga rakt på sak varför föräldrarna inte sökte hjälp bad Fatumo Osman  de somaliska föräldrarna formulera vilket sorts stöd de själva önskade, så kallad behovsbaserad forskning.

?– De efterfrågade mer praktisk samhällsinformation och ville ha gruppledare som hade kännedom om deras bakgrund. Det visade sig att språket var mycket viktigt. De upplevde inte att de kunde kasta sig in i några diskussioner med andra föräldrar när allt var på svenska, berättar Fatumo Osman.

??Enligt föräldrarnas önskemål rekryterades somaliska gruppledare och ett avsnitt om samhällsinformation med fokus på socialtjänstens arbete lades till. Många föräldrar hade en bild av att socialsekreterarnas främsta uppgift är att tvångsomhänderta barn.

Kunskap gav trygghet

?Ändringarna gav resultat. I takt med att föräldrarnas kunskaper ökade, växte deras tillit till samhället och deras eget föräldraskap. De visste att de inte behövde vara rädda för att deras barn skulle bli omhändertagna om de tog kontakt med socialtjänsten. Föräldrarna kunde också vara mer känslomässigt tillgängliga för sina barn och mer medvetna om barnens beteende och behov efter att de hade gått föräldrautbildningen.

Fatumos Osman ser sin forskning som en del i ett integrationsprojekt där de somaliska familjerna får hjälp att bli en del av det svenska samhället. 

?— Fast helst pratar jag om att inkludera, det är skillnad. Att bli sedd och räknad med, inkluderad, utifrån sina egna resurser är en viktig drivkraft, säger hon.

Nu hoppas Fatumo Osman att också nyanlända familjer från andra länder än Somalia ska få anpassat föräldrastöd.   

Brygga mellan kulturer

Fatumo Osmans avhandling om somaliska flykting­familjer visar att det är viktigt att:?

  • Ge föräldrastöd på det egna språket.
  • Fråga vad föräldrarna själva vill ha?.
  • Synliggöra det kulturella gap som bildats mellan föräldrar och barn i det nya landet. ?

När de vuxna stärktes i sitt föräldra­skap ökade deras känsla av kompetens och den mentala hälsan förbättrades. Barnens uppförandeproblem minskade också.?

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida