Tid viktigt redskap i vård för hemlösa

Det är en brokig, lite tilltufsad skara personer som kommer till vårdcentralen för hemlösa i Göteborg. Här är det låga trösklar och tolerens som gäller, och en personalgrupp som känner att de hinner ge patienterna vad de behöver. 

De säger att det ska vara som vilken vårdcentral som helst. Ljusa och nyrenoverade lokaler, en tummad Metro på bordet i väntrummet och en svag doft av handsprit.

Men den som kliver in genom den låsta entrédörren märker snart att något är annorlunda. Här finns inga kölappar till receptionen, inga frikort som ska visas eller avgifter som faktureras. 

— Det ska vara låga trösklar och hög tillgänglighet, det är vad våra patienter behöver. Vården är gratis och man ska kunna komma precis som man är, säger sjuksköterskan Annika Lindén.

Vanliga besvär

Till Närhälsans vårdcentral för hemlösa i Göteborg kommer patienter med övre luftvägsinfektioner, högt blodtryck och kroniska sjukdomar. De kan lämna prover, inhalera ­astmamedicin, få injektioner och recept. En läkare finns alltid på plats, två sjuksköterskor och en medicinsk fotterapeut.

Många, men inte alla, har år av missbruk eller psykisk sjukdom med sig i bagaget. Att hemlöshet och missbruk förknippas med ett stort stigma är något som patienterna berättar om.

Stigmatiserande 

Mottagningspersonalen önskar att vården inte ska döma den som är hemlös på förhand och att laddade ord, som missbrukare och narkoman, helt stryks från journalsvenskan. Använd hellre ”person med beroendesjukdom”, menar de.

— Det finns ingen anledning att trampa på den som redan ligger. De är så medvetna om var de själva befinner sig att det behöver ingen annan peka ut, säger sjuksköterskan Tina Petersson.

Personalen möter alla med tolerans och respekt. Är någon uppjagad och arg är det ett lågaffektivt förhållningsätt som fungerar bäst. Inte en enda gång under mottagningens 14-åriga historia har de behövt trycka på överfallslarmet, som alla bär på bussarongen.

Minska skadan

Tina Petersson har ett förflutet som ordningsvakt och utbildade sig till sjuksköterska som 36-åring. Hon tror att hennes tidigare yrkeserfarenhet bidrog till att hon fick jobbet i konkurrens med många andra.

Sjuksköterskorna är noga med att undvika pekpinnar och klämkäcka råd om avgiftning och hälsosam livsstil när de pratar med patienterna.

— Man får ta saker som de är och inte alltid arbeta efter metodboken. Vi kan inte förvänta oss att patienterna förändrar något om de själva inte är motiverade. Det handlar mer om harm reduction, att minska skadan, säger Tina Petersson.

Hon medger att det kan vara svårt. Att gång på gång se en person göra felaktiga val, ta återfall och sjunka allt djupare ner i ett missbruk kan väcka såväl frustration som uppgivenhet. 

— Men det är inget vi visar patienterna. Vi tar upp det i handledningen som vi har en gång i månaden. Vi har ett väldig öppet klimat mellan oss. Inget är förbjudet att ta upp. Det hjälper.

Vill vara vanliga

Samtidigt som deras mottagning skiljer sig från traditionella vårdcentraler är de måna om att vara så vanliga som möjligt.?

— Det är viktigt med normaliseringsprocessen. För att patienterna ska få känna att de är en del av samhället, vilket de ofta inte gör, vill vi likna den övriga vården så mycket som möjligt. Alla besök ska vara bokade, även om vi är väldigt flexibla med tiderna. Vi bjuder inte heller på mat eller kaffe här, det gör man ju inte på andra vårdcentraler, säger Tina Petersson.

Personalen har något som många i vården drömmer om i dag: tid.  

— Vi har ordentligt med luft i systemet för att någon kan komma sent, spontant eller behöva en dubbeltid hos läkaren. Att ha tid för alla som kommer är en förutsättning för den här patientgruppen, annars går det inte. Där har vi något som saknas på många ställen. Tid är en bristvara i vården i dag, säger Annika Lindén.  

HEMLÖSHET I SIFFROR:
Cirka 3 800 vuxna och 1 600 barn är hemlösa i Göteborg. Antalet är ungefär detsamma som 2015, då Göteborgs stad antog en nollvision mot hemlöshet.