Hemlösa i Umeå kan förlora sin sjuksköterska

Distriktssköterskan Lena Renman har hyllats för sitt arbete bland hemlösa och personer med missbruk på Umeås gator. Men nu har hon tröttnat på att halka efter i lön och har sagt upp sig. Risken finns att ingen kommer ersätta henne.

Det var inget enkelt beslut. Som distriktssköterska har Lena Renman lärt känna sina hemlösa och missbrukande patienter väl och engagemanget är lika starkt i dag som när hon började för fjorton år sedan.

Oron för vad som ska hända patienterna när hon slutar är stor eftersom det är oklart om tjänsten kommer att tillsättas igen.

– Många av dem har inte så goda erfarenheter av vården och drar sig för att söka hjälp in i det längsta. Jag är rädd att de kommer att gå runt med fula sår som utvecklas till en sepsis och att de inte får den vård de behöver, säger Lena Renman.

Missnöje med lönen

Men engagemanget räcker inte längre för att kompensera för den låga lönen och frånvaron av utvecklingsmöjligheter, säger hon.

– Det känns inte bra, jag vill ju inte sluta. Jag har gråtit många tårar över det här och kommer säkert att gråta fler. Men jag har halkat efter lönemässigt och när jag fick besked om årets lön blev jag oerhört besviken. Det jag erbjöds är inte tillräckligt för att komma ikapp.

Missa inte det senaste från Vårdfokus – prenumerera på vårt nyhetsbrev

Att Lena Renman nu säger upp sig hänger också ihop med att hon inte fått gehör för sin vilja att utveckla verksamheten, säger hon.

 – I mitt huvudet har jag skissat på en mottagning speciellt för de här personerna dit de kan gå för att få kontrollera till exempel blodtryck och sin diabetes. Det skulle betyda mycket för dem och också leda till färre uteblivna besök i primärvården.

Hon har kunnat ta patienter till hälsocentralen för att ge järninjektioner och kontrollera blodtryck till exempel, sådant som de aldrig skulle ha gjort annars.

– Jag har också tagit suturer, blodsocker, puls och blodtryck ute – det gäller att fånga ögonblicket.

Helst skulle Lena Renman se att mottagningen drevs som ett gränsöverskridande samarbete mellan region och kommun. Det behövs eftersom patienternas behov ofta är mångfacetterade och kräver ett helhetsperspektiv.

– Jag har haft ett bra samarbete med socialtjänsten där vi kunnat hjälpa varandra. Nätverk är a och o för att få det att fungera när man arbetar ensam som jag gör.

Oklart om tjänsten blir kvar

Fältarbetet bland hemlösa startade som ett projekt vid Tegs hälsocentral 2006 av en tidigare distriktssköterska. Från början handlade det om ett par timmar i veckan. Efter att Lena Renman tagit över utökades arbetet till en 40 procentig tjänst som permanentades 2018.

I dag ingår inte tjänsten i hälsocentralens hälsoval vilket innebär de inte får ersättning från Region Västerbotten för uppdraget. Det bekräftas av Laila Ålevik, verksamhetschef vid Tegs hälsocentral.

– Det finns ingen budget för det här, det har det aldrig funnits. Då passar vi på att göra en översyn nu när Lena Renman säger upp sig. Vi för ett samtal med kommunen men det är inget som jag kan kommentera i dag.

Hur tänker du kring risken att de här personerna inte får samma tillgång till vård som idag?

– Det vill jag inte ta ställning till, det är politiska beslut. Men det jag kan säga de här personerna har samma tillgång till vård som andra som också kan ha svårt att ta sig till hälsocentralen. Man kan ha tillgång till vård, men ändå välja bort vård, säger Laila Ålevik.

Laila Ålevik vill inte kommentera Lena Renmans besvikelse över sin lön utan hänvisar att det är en förhandling mellan Vårdförbundet och den närmsta chefen.

Hur ser du på kritiken om att verksamheten inte fått möjlighet att utvecklas?

– Det finns inte någon budget. Det är ju ingen som vill jobba gratis för det här. I så fall skulle vi behöva ta pengar någon annanstans ifrån.

Kan bli dyrare

Personalen vid Beroenderesursteamet, en del av socialtjänsten, som arbetar tillsammans med Lena Renman ute på fältet delar oron kring att patienterna riskerar att bli utan vård om de inte har direktkontakt med en egen sjuksköterska.

– I värsta fall kan de blir ännu sjukare. Det kan bli fler ambulanstransporter och fler som kan behöva slutenvård, vilket i sin tur kostar ännu mer, säger Stina Fjällström på Beroenderesursteamet.

Hon säger att de har ett otroligt bra samarbete och patienterna på gatan verkligen uppskattar den hjälp de får från Lena Renman.

– Hon blir som en bro mellan vården och dem. De känner sig trygga med henne och det betyder mycket, säger Stina Fjällström.

Fick Vårdförbundspriset

Lena Renman har två specialistutbildningar och har arbetat som sjuksköterska i över trettio år. För sju år sedan fick hon ta emot Vårdförbundspriset för sitt personcentrade arbetssätt med Umeås utsatta. I samband med det fick Vårdfokus reporter Maria Ejd möjlighet att följa henne en dag på på jobbet.

Läs mer: Hon finns för dem som undviker vården

I reportaget beskrivs det hur hon ser människan bakom en tilltufsad, ibland lite bullrig fasad.

– Jag har aldrig varit rädd i mitt arbete med dem utan det har mest varit kärlek och kramar, säger Lena Renman i dag.

I augusti arbetar hon sin sista dag bland de hemlösa. Hur det blir med hennes tjänst återstår att se efter primärvårdens och socialtjänstens förhandlingar.

–  Om jag fick frågan skulle jag överväga att stanna kvar. Men jag kanske inte är välkommen efter det här, säger Lena Renman och syftar på den uppmärksamhet som hennes uppsägning har fått i media.