Hjärtsjuka kan vårdas hemma

Hjärtsjuka kan vårdas hemma
Foto: Mostphotos

Patienter med hjärtsvikt åker ofta till sjukhus eftersom deras hälsa går upp och ner. I Skellefteå försöker man råda bot på det med ett projekt de kallar Hopp.

Allt eftersom personer med hjärtsjukdom försämras blir de också mer begränsade. De orkar inte röra sig som tidigare och förmår inte delta i aktiviteter. Men även om hälsan totalt sett försämras, så går kurvan inte jämnt och stadigt nedåt. Sjukdomsförloppet svänger oförutsägbart, ibland under flera år, vilket gör det svårt att bedöma när livets slut närmar sig.

För att patienterna ska slippa åka in och ut på sjukhus när de blir sämre behöver de en vårdmodell anpassad efter deras behov.

Projektet i Skellefteå startades 2010 och riktades då särskilt till hjärtsjuka patienter. Nu omfattar det även dem som har andra sjukdomar och är multi­sjuka, till exempel patienter med både kol och hjärtsvikt. Vården är symtomlindrande, palliativ, eftersom det handlar om sjukdomar som i de allra flesta fall inte är möjliga att bota.

I teamet ingår läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Med sina specialistkompetenser kan de ge en mer avancerad vård hemma och de patienter som hellre vill det slipper sjukhusvård. Ekg och prover, injektioner och dropp, kontroll av syremättnaden i blodet är sådant som kan göras hemma. Patienten kan också få hjälp med smärtpump, vätskedrivande i pump och blodtransfusioner, och ibland även få buken tappad på vätska. Däremot får sjukhuset ta vid om patienten behöver röntgas, kontrolleras när ett läkemedel ska ställas in eller ekg-övervakas.

Teamet och patienten pratar om hans eller hennes önskemål, målet med vården och vilka insatser som behövs. De försöker kombinera det palliativa synsättets helhetsperspektiv med specialistkunskapen, fokus är på patientens behov i stället för på livets slut. Många patienter vill förbättra och behålla sina funktioner och har god nytta av arbetsterapeutens och sjukgymnastens insatser.

— Vi funderar på hur vi kan hjälpa varje patient på bästa sätt, bland annat så att han eller hon slipper åka in och ut på sjukhus. Men när sjukhusvård behövs ska patienten förstås dit, säger sjuksköterskan Anna Forssell, som också är projektledare.

Patienten kan lätt nå sin omvårdnadsansvariga sjuksköterska och nattetid tar det palliativa teamet över. Att stödja de närstående och ta reda på vad de behöver är en viktig uppgift för sjuksköterskan. Kanske behövs avlösning från hemtjänsten, växelvård eller annat boende. Samverkan med andra vårdgivare är nödvändig, särskilt som patienten ska föras över till annan vårdgivare när han eller hon mår bättre. I livets slut får patient och närstående fortsatt stöd i hemmet om de vill ha det.

Sjuksköterskans ansvar:

  • personfokuserad omvårdnad
  • god kontinuitet och tillgänglighet dygnet runt
  • stöd till egenvård
  • stödja närstående
  • samarbete med andra vårdgivare: kardiolog, distriktssköterska, hemtjänst med flera
  • symtomkontroll; patientens fysiska, psykiska, existentiella och sociala behov
  • individuell vårdplan
  • vård i livets slut
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida