Hon förklarar placebo – hoppets magi

Vad är det som gör att vi kan njuta av ett billigt vin med en dyr etikett, springa snabbare efter speciella ritualer eller må bättre av sockerpiller? Karin Jensen, en av världens ledande placeboforskare, förklarar i sin nya bok Hoppets anatomi - om förväntanseffekter och placebo, vetenskapen bakom hoppets magi.

Vad är egentligen placebo?

— Det är en form av förväntanseffekt. Om jag dricker en alkoholfri öl men tror att den innehåller alkohol kan jag känna berusning. Våra sinnen formas av hur vi tänker och uppfattar saker. Ibland brukar man säga att placebo är motsatsen till aktiva läkemedel, men det stämmer inte. Placeboeffekten finns inbakad i all behandling vi ger. Att ge god information och omvårdnad är avgörande. Det finns till exempel studier som visar att om en patient får morfin utan att någon berättar det får man en sämre smärtstillande effekt.

Varför är det viktigt att ha kunskap om förväntanseffekter inom vården?

— Ett läkemedel tas inte i ett vakuum ­— relationen mellan vårdgivare och patient är väldigt viktig för att maximera effekten. Den aktiva substansen är bara halva sanningen och vi kan inte rationalisera bort betydelsen av ett gott bemötande. Tidigare har vi haft stor tilltro till den verksamma molekylen. Nu vet vi att det inte går att dela på psykologi och medicin.

Fungerar placebo inom all typ av vård?

— Vi vet att de sjukdomar som står under styrning av hjärnans processer är de med störst chans att nå, som smärta till exempel, som i hög grad regleras av det centrala nervsystemet. Det gäller också ångest, trötthet och illamående, sådant som har med subjektiva upplevelser att göra. Forskning har också visat att patienter som fått placebokirurgi för att minska magsäcken går ner i vikt. Men det fungerar absolut inte på att laga brutna ben eller minska cancertumörer.

— Sedan andra världskriget finns det hårda krav på att ge korrekt information till patienterna eftersom det då förekom grymma brott mot mänskligheten i vetenskapens namn. Det betyder att placebo inte får eller bör användas inom sjukvården. Att försöka maximera patienternas förväntningar på en behandling är inte heller en väg framåt eftersom det dels vore oärligt och riskerar att urholka förtroendet för vården och få motsatt effekt.