Lyhördhet lika viktigt som beslutsstöd för bedömning på telefon

Sjuksköterskan på SOS Alarm, som missbedömde Emil Linnell,följde inte regelverket enligt arbetsgivaren. Men hur viktigt är beslutsstödet? "Bara en del av bedömningen", säger experter som Vårdfokus har talat med. Minst lika viktigt är sjuksköterskans kompetens och lyhördhet.

Beslutsstöd är bra, men inte det allena saliggörande, säger sjuksköterskan Rolf Tannerskog, ordförande i riksföreningen för telefonrådgivning inom hälso- och sjukvården. Det krävs mer.

— Ett beslutsstöd måste finnas för att rådgivningen ska vara trovärdig, det hjälper oss att göra korrekta bedömningar. Men i slutänden är det min kompetens som sjuksköterska som tillsammans med beslutsstödet är avgörande för vilken åtgärd jag vidtar. Är jag det minska tveksam om vilken prioritet ärendet ska ha väljer jag den högre prioriteten. Och empati måste också alltid finnas med, säger Rolf Tannerskog.

Lyhördhet måste finnas

Efter den tragiska händelsen när 23-årige Emil Linnell dog efter att ha nekats ambulans, har frågan om hur besluten om åtgärd tas på SOS Alarm blivit oerhört aktuell.

Sjuksköterskan Anna Carin Wahlberg, som forskar på sjukvårdsrådgivning per telefon vid Karolinska institutet i Stockholm, tycker att det beslutsstöd som används i Sverige är bra. Men hon anser att lång erfarenhet, bred kompetens och lyhördhet — en förmåga att höra det som inte sägs och fånga upp det som inte stämmer — måste finnas hos den som svarar och ska fatta beslut.

— Det är viktigt att komma ihåg att ett beslutsstöd bara är en del av bedömningen, säger hon.

Viktiga frågor

När en person ringer till SOS Alarm ska vissa frågor alltid ställas: är den sjuke vaken? Svarar han eller hon på tilltal? Andas personen?

I bland kan sjuksköterskan direkt bedöma att det är så akut att ambulans ska skickas omedelbart, andra gånger är det mer svårbedömt. Då ska hon fortsätta försöka ringa in problemet genom att ställa frågor och samtala med personen. Där kommer också beslutsstödet in. Det ska vara ett stöd för sjuksköterskan och guida och vägleda henne till rätt bedömning. 

Wrong train syndrome

En risk är att sjuksköterskan låser sig vid en första bedömning och inte lyssnar till det som talar för något annat. Fenomenet kallas ”wrong train syndrome” och kan få ödesdigra följder.

Att det dessutom finns studier som visar att den som ringer, ofta underdriver, inte överdriver, ställer verkligen sjuksköterskans kompetens och förmåga att lyssna på det som inte sägs på prov, säger Anna Carin Wahlberg.

Ångestfyllda samtal

Det går heller inte att gå direkt på det den som ringer berättar. Människor uttrycker sig väldigt olika och kan till exempel uppleva att de inte kan andas. Och att människor ofta ringer under helgnätter för att de har ångest, vittnar både Anna Carin Wahlberg och Rolf Tannerskog om.

— De hyperventilerar och upplever att de inte kan andas. Efter en stunds samtal med sjuksköterskan blir de flesta lugna och kan andas som vanligt. Brukligt är då att sjuksköterskan ringer upp efter en stund och hör att de mår bra, berättar Anna Carin Wahlberg.

Svåra bedömningar

Trots det är bedömningen ofta svår att göra.  Ett exempel på det är när den 75-åriga damen ringde sjukvårdsrådgivningen och berättade att hon var trött och hade haft ont i skuldran ett par veckor. Att hon ringde just denna dag berodde på att hon inte hade orkat diska.

— Damen skickades med ambulans till sjukhus och visade sig ha en stor hjärtinfarkt. Den sjuksköterska som tog emot samtalet hade både förmågan att lyssna mellan raderna och den kunskap som krävdes för att göra rätt bedömning. Däremot hade beslutsstödet inte hjälpt henne i bedömningen, säger Anna Carin Wahlberg.