SMER

”Macchiarinis fall sorgligt och lärorikt – tydliga regler behövs”

”Macchiarinis fall sorgligt och lärorikt – tydliga regler behövs”
Kirurgen Paolo Macchiarini visar upp en plastluftstrupe vid en presskonferens i USA efter att en likadan transplanterats in på en 2-årig flicka. Foto: David Zalaznik/TT

Det är dags att vi skapar etiska regler som eliminerar risken att något liknande drabbar andra patienter, menar Kjell Asplund.

3 februari 2016

SVT:s dokumentärer om kirurgen Paolo Macchiarini och hans operationer av luftstrupar gjorda i plast på patienter vid Karolinska universitetssjukhuset och i Ryssland väcker nu stor uppmärksamhet.

”Patienter har farit oerhört illa. Karolinska – varken sjuk­huset eller institutet – kan inte undgå att skadas”, skriver Kjell Asplund i dag i en debattartikel i Dagens Medicin. Han anser att man har opererat i gråzonen mellan sjukvård och klinisk forskning och där är dagens regelverk otillräckligt.

Kjell Asplund är ordförande i Statens medicinsk-etiska råd, Smer. Smer har påbörjat ett projekt för att se vilka särskilda etiska frågor som gråzonen ställer med utgångspunkt i att det behövs ett stramare regelverk.

– Macchiarini-ärendet är spektakulärt och sorgligt – och oerhört lärorikt. Det är dags att skapa etiska regler som eliminerar risken att något liknande drabbar andra patienter, skriver Kjell Asplund.

Gråzonsmedicin kan ha olika benämningar och kallas ”icke beprövade metoder” eller ”medicinsk innovation”. Asplund lyfter fram att det inte behöver handla om kirurgiska insatser. Det kan gälla andra oprövade försök att lindra eller bota patienter, allt från djup hjärnstimulering eller experimentella rehabiliteringsmetoder till nya former av psykoterapi.

Smer tar i sitt projekt upp etiska frågor som:

  • Finns det situationer då det är berättigat att pröva nya metoder utan att det görs som forskning?
  • Idag krävs ingen etisk bedömning och uppföljning av nya metoder som tillämpas i vården utanför forskning. Är det dags att införa ett särskilt regelverk?
  • Om patienten riskerar att dö inom kort och det inte finns etablerad behandling, bör det då finnas undantagsregler?
  • Hur ska man försäkra sig om tillräckligt informerat samtycke från patienten vid nya metoder där kunskapsläget är osäkert?

 

Bakgrund

  • Kirurgen Paolo Macchiarini blev världsberömd när han 2011 på Karolinska genomförde världens första transplantation med en luftstrupe av plast, indränkt med patientens egna stamceller.
  • Det har sedan visat sig att luftstruparna inte alls har fungerat. Totalt har Macchiarini opererat åtta patienter, varav tre i Sverige. Sex av dem har dött.
  • I SVT-dokumentären Experimenten visas hur Macchiarini genomfört transplantationerna utan tidigare djurförsök och att patienternas verkliga tillstånd inte stämde med de positiva framsteg som han beskrivit i publicerade studier.
  • Macchiarini utreds av polis både i Sverige och i Italien. En tidigare utredning om forskningsfusk som KI lade ner ska återupptas och Lars Leijonborg, ordförande för KI:s styrelse, har utlovat en extern granskning för att gå till botten med hela historien. Flera andra, bl a Läkarförbundet och Vetenskapsrådet, har krävt en extern granskning av både Karolinska institutet och sjukhuset. Uppgifter om felaktigheter i Macchiarinis CV utreds också.
  • Hela historien kring Macchiarini beskrivs redan av många som ”den största medicinska skandalen i Sverige i modern tid” och initierade debattörer anser att det riskerar att få allvarliga konsekvenser för Karolinskas rykte.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida