Ny karriärväg för kirurgsjuksköterskor

Ta ansvar för ronder, skriva ut patienter, bedöma provsvar. Det är något av det som Tina och Linda ska kunna göra efter sin utbildning till avancerad specialistsjuksköterska inom kirurgi.

Det handlar inte om att bli en ”läkerska” eller ”minidoktor”, vi är fortfarande sjukskötersk­or, fast med fördjupade kunskaper inom kirurgisk omvårdnad.

Den saken slår Linda Sillén och Tina Ahl Jonsson fast direkt när vi ses på kirurgmottagningen vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Den nya yrkesroll de ska få är en konkret lösning på ett uttalat behov på kliniken.

Båda har arbetat länge här och är vidareutbildade specialistsjukskötersk­or. Nu tillhör de en grupp pionjärer som ska gå den första avancerade specialistsjuksköterskeutbildningen inom kirurgi vid Linköpings universitet. När de är klara om två år har de sammanlagt fem års utbildning. Och de får nya arbetsuppgifter, större medicinskt ansvar och utökade befogenheter på sina gamla arbetsplatser.

— Vi ska se till att det blir ett effektivare flöde på avdelningen och att omvårdnaden kring patienterna blir bättre, förklarar Tina.

I dag blir både patienter och annan personal lidande av att så mycket tid går åt till att vänta på läkaren. Därför är tanken att de avancerade specialistsjuksköterskorna ska kunna ta ansvar för ronder, skriva in och ut patienter, följa upp vårdprogram, skriva röntgenremisser, bedöma provsvar och inte minst hålla patienter och anhöriga informerade.

Både Linda och Tina ser utbildningen som ett sätt att utvecklas i yrket, att ”göra karriär” som sjuksköterska utan att förlora kontakten med patienterna.

Sjuksköterskan Pia Yngman-Uhlin är universitetslektor och kursansvarig vid Linköpings universitet. Hon säger att det här är ett nytt och viktigt spår för sjuksköterskornas master­utbildning.

Den som har velat ta en masterexamen som sjuksköterska har tidigare hamnat längre bort från själva vården och oftast gått vidare för att arbeta med forskning och undervisning. Här blir man kvar och använder sina kunskaper i den dagliga verksamheten, förklarar Pia Yngman-Uhlin.

Utbildningen ska ge fördjupade kunskaper i bland annat anatomi, fysiologi, patofysiologi, farmakologi samt kliniska bedömningar och besluts­fattande.

Förebilden är den utbildning till Nurse Practitioner, NP, som finns i USA. Linköpings universitet har startat ett samarbete med Penn University i Philadelphia och studerat hur de har lagt upp studierna. I höstas åkte även åtta av de sjuksköterskor som ska gå utbildningen i Linköping dit. Under tio veckor fick de läsa fyra kurser tillsammans med de amerikanska sjukskötersk­orna.

— Det var svårt och lite omtumlande, men väldigt lärorikt och spännande, berättar Linda.

Till exempel får en amerikansk sjuksköterska redan i sin grundutbildning lära sig mycket mer om klinisk undersökning av patienterna, så det fick de svenska sjuksköterskorna börja med.

— Som examen fick vi göra en fullständig fysisk undersökning av en kurskamrat, fast vi slapp gynundersökning, säger Tina med ett leende.

Att ta fram utbildningen vid Lin­köpings universitet har varit en lång process. Det startade efter att några kirurger från landstingen i sydöstra Sverige hade varit och utbildat sig i USA och sett hur man utbildar Nurse Practitioners där. Claes Juhlin, som numera är verksamhetschef för kirurgen på Akademiska sjukhuset i Uppsala, är en av eldsjälarna bakom projektet.

— Det finns ett stort behov av högspecialiserade sjuksköterskor som kan ta större ansvar. Den nya kompetensen är efterlängtad och kommer att förbättra vården för patienterna, säger han.

Eftersom utbildningen har starkt stöd på sjukhusen finns redan nu planer för hur de här sjuksköterskorna ska användas när de är färdigutbildade och många av dem kommer att få nya arbetsuppgifter redan under utbildningens gång.

— Det kommer nog att bli en successiv förändring. Vi har redan fått varsin mentor som är läkare här på kirurgen och under utbildningen kommer vi att gå bredvid för att lära oss mer, säger Tina.

När det gäller lönen tror hon att det också får växa fram allt eftersom de får utökat ansvar och kan visa vad de går för. Det har kommit signaler från arbetsgivaren att eftersom det handlar om kompetenshöjning och ett utökat ansvar ska det också ge högre lön.

Några löften om en viss summa har varken Tina eller Linda fått, men de anser båda att om de ska ta ett mycket större ansvar måste de få ordentligt betalt för det.

— Eftersom vi blir bland de första i Sverige som får en sån här befattning är det vi som lägger ribban, så det får inte bli för lågt, säger Linda.