Akutsjukvård

Nytt sätt för triage införs i Gävleborg

Nytt sätt för triage införs i Gävleborg
Sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor på akuten och från ambulansen har förberett övergången ett år. Ulrika Haglöf står i mitten med röd blus på sig. Totalt deltog runt 30 medarbetare.

Efter en testperiod på två år i Hudiksvall byter nu hela Gävleborgs region triage-verktyg. Ambulansen, akutmottagningarna och även barnsjukvården börjar använda systemet Sats.

11 december 2018

Ett verktyg för triage används för att ta reda på i vilken ordning akut sjuka patienter bör undersökas av läkare. Bedömningen görs utifrån sjukdomshistoria, akuta händelser, symtom och de vitala parametrarna puls, blodtryck, andning och syresättning.

I nästan alla landsting och regioner används verktyget Retts. Men i Gävleborg väljer man nu att byta till det nya systemet Sats.

– Med Sats ser vi fördelar med att vitala parametrar tar hänsyn till varandra, kompletterat med sjuksköterskans egen bedömning. Verktyget ger också orörliga, sköra patienter en högre prioritering vilket innebär snabbare handläggning för många av dem, säger Agneta Larsson, chefläkare inom Region Gävleborg och medicinskt ledningsansvarig läkare inom akut- och ambulansvården.

Utarbetat i Sydafrika

Det nya systemet Sats står för South African triage scale och har utvecklats av läkare och sjuksköterskor i Sydafrika. Systemet liknar de verktyg som används i slutenvården för att se vilka patienter som håller på att försämras, till exempel Mews, där man också räknar poäng för höjda eller sänkta värden av vitala parametrar som andningsfrekvens eller puls.

Sats har med gott resultat provats på akutmottagningen i Hudiksvall i två år. Det används också på S:t Görans sjukhusi Stockholm. Men Gävleborg är första i landet med att införa det inom såväl ambulans, akutmottagningarna som barnsjukvården.

– Tidigare hade vi problem med att vi övertriagerade. Vi fick för många patienter med hög prioritet, färgen orange. De ska undersökas av läkare inom tio minuter men kunde bli liggande i timmar. Vi tog inte färgen på allvar längre. Det berodde ofta på att vi visste att det bara var en parameter som drivit upp nivån, säger Ulrika Haglöf.

Hon är specialistsjuksköterska inom barn- och ungdomssjukvård och roterar mellan akutmottagningen och barn- och ungdomsvårdavdelningen på Gävle sjukhus.

Utbildat 600 medarbetare

Ulrika har ingått i en arbetsgrupp bestående av ett 30-tal sjuksköterskor och läkare som har förberett övergången i ett år. De senaste veckorna har närmare 600 medarbetare inom akuten och ambulansen utbildats. Både handböcker och en e?utbildning har skapats.

– För barn kommer vi nu att mäta barnens ”score” hela vägen från ambulansen, på akuten och på barnavdelningen. Det är spännande, men vi har bara hållit på en vecka, säger Ulrika Haglöf.

Redan förra måndagen när de började märkte hon att det dök upp fler gröna bedömningar på akutmottagningen.

– Jag gillar att det är ett system där den bedömande sjuksköterskans kompetens och erfarenhet spelar större roll.

Dehydrerade barn

Förutom de vitala parametrarna finns, liksom inom Retts, ett flertal så kallade diskriminatorer. Det är tillstånd där patienterna prioriteras upp om de förekommer. Bland dessa märks till exempel blödning, svår brännskada, bröstsmärtor, fraktur med misstänkt kärlskada, sepsis, hotad luftväg och kramper.

Barn under två månader prioriteras automatiskt högt, likaså dehydrerade barn.

När S:t Görans sjukhus i Stockholm införde Sats omorganiserade de parallellt så att de mest erfarna läkarna började göra akutbedömningarna. Den ändringen har inte gjorts i Gävleborg.

Sats – South African triage scale

Tid till läkarbedömning :

  • Röd – omedelbart.
  • Orange – inom 10 minuter.
  • Gul – inom en timme.
  • Grön – inom två timmar.

På vårdavdelningarna följs de vitala parametrarna med de liknande systemet Tews, Triage early warning score för vuxna, och Pews, Pediatric early warning score för barn.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida