Över tre miljoner timmar övertid förra året

Vårdförbundets medlemsgrupper jobbar så mycket övertid att det hade kunnat driva ett mellanstort landsting. Kostnaderna för extraarbetet ligger i nivå med notan för hyrsjuksköterskor, visar Vårdfokus granskning.

Statistiken omfattar övertids- och mertidsarbete för Vårdförbundets medlemsgrupper, det vill säga alla anställda sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker i samtliga 21 landsting och regioner.

Den totala övertiden har varit relativt stabil under de tre senaste åren. Under 2016 landade den på sammanlagt 3 132 659 timmar.

• Det är lika mycket som de fyra yrkesgrupperna jobbade totalt i Region Gävleborg. Den gjorda övertiden motsvarar alltså ett mellanstort svenskt landsting.
• Den ungefärliga kostnaden för övertiden förra året uppgår till 1,05 miljarder kronor. Det hade räckt till att anställa 2 029 personer med en genomsnittlig landstingslön.

Kommer inte hem i tid

Vårdfokus har pratat med ett flertal ombudsmän runt om i landet. Deras uppfattning är att övertidsarbetet generellt sett ökar och att beordring har blivit vanligare.

– Jag upplever att fler medlemmar är ledsna, de kommer inte hem i tid då de allt för ofta måste jobba över för att slutföra arbetet. Samtidigt finns det några medlemmar som vill jobba övertid och tycker att Vårdförbundet inte ska bry sig, säger Jeanette Ros, förtroendevald inom Närhälsan i Västra Götalandsregionen.

Många över tillåtna gränsen

En del arbetsplatser som har bemanningsproblem klarar uppdraget tack vare att enskilda tar på sig hundratals timmar övertid, antingen frivilligt eller beordrat. I Norrbotten har mellan 120 och 128 personer arbetat mer än 200 timmar övertid de senaste tre åren. Av dessa har cirka 20 passerat 350 timmar, vilket är den lagliga gränsen så länge inte landstinget drabbats av en katastrof eller epidemi (se faktaruta).

Ett av de värre exemplen från förra året är en sjuksköterska vid Kalix sjukhus som jobbade 1 363 timmar mertid och övertid.

För anestesi- och operationssjuksköterskorna vid Gällivare sjukhus är övertiden på sätt och vis inbyggd i vardagen. Förutom en 40-timmarsvecka har de i snitt 15 timmars beredskap under kvällar, nätter och helger. Den ger knappt 50 kronor i timmen för att – som personalen uttrycker det – släpa runt på två fotbojor: telefon och tjänstebil.

Vittnar om stressig tillvaro

De måste kunna inställa sig ”utan dröjsmål” när larmet går, vilket det gör allt som oftast under beredskapen, och då börjar övertiden ticka.

En sjuksköterska berättar hur hon tvingades lämna familjen mitt under julmiddagen för ett akutfall, för att komma hem utsvulten fyra timmar senare. Hon fick inte ens storhelgsersättning för inhoppet.

En annan sjuksköterska berättar om svårigheten att sova flera nätter efter tunga beredskapsveckor. Tröttheten gjorde att hon såg ”spökälgar” på vägarna mellan hemmet och sjukhuset.

– Flera av oss har gått ner i arbetstid eftersom beredskapen är så tung. Vi får betala med sämre pension och lägre sjukersättning, säger Pia Lindgren, förtroendevald för Vårdförbundet och med dubbla specialistkompetenser inom anestesi och operation.

Jobbade nästan helt dygn

Pia Lindgren märkte inte hur arbetsbördan tärde. Plötsligt var det som att ett mörkt hål öppnade sig under fötterna.

Hon minns en operation av ett akut tarmvred som påbörjades när hon hade jobbat hela dagen och kvällen. När kirurgen bad om en peang var det som att tankarna rörde sig i sirap. En våg av rädsla sköt genom kroppen. Hon var tvungen att ta till sin enkla men välfungerande strategi, ett djupt andetag och en kraftsamling, sedan var kropp och sinne i någorlunda balans igen.

Klockan hann bli fyra på morgonen innan operationen och allt efterarbete var avklarat. Det var bara några timmar tills nästa pass skulle börja, men då valde hon att åka hem och sova i stället.

– I värsta fall ligger man back på kompbanken och får betala ur egen plånbok för att kunna stanna hemma och få sina elva timmar. Vi bryter mot dygnsvilan och därmed arbetstidslagen allt för ofta. Vi ställer upp på alla sätt, eller snarare utnyttjas, för att det ska finnas en akutvård dygnet runt här uppe. Men nu måste arbetsgivaren börja tänka till om de ska ha kvar någon personal, säger Pia Lindgren.

Så påverkar övertid kropp och sinne

Torbjörn Åkerstedt, professor vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet, säger att övertid i sig inte behöver vara en fara, men att det blir problematiskt när den kombineras med stress och hög arbetsbelastning, vilket är vanligt bland sjuksköterskor.

– Jag förstår att många inom landstingsvården går ner i arbetstid för att orka med den höga takten, säger han.

Han anser att situationen förvärras av att många inom vården har tätt mellan arbetspassen. Det finns tydligt evidens för att sömnstörningar och kort återhämtning ökar sjukligheten. Där blir extraarbetet en förstärkande faktor.

– Det är väldigt olämpligt att låta personalen täcka upp konstanta luckor, som ett sätt att klara uppdraget. De effekter vi ser nu är att sjukskrivningarna och stressen ökar. Fler söker sig till andra vårdområden som inte har den här fysiska- och psykiska belastningen, säger Torbjörn Åkerstedt.

Fotnot: Övertiden gäller alla anställda sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker i samtliga 21 landsting/regioner, oavsett om de jobbar heltid, deltid eller har en timanställning. Statistiken omfattar övertid, mertid/fyllnadstid samt aktivt arbete under jour och beredskap.