Patientsäkerhet

Personalbrist leder till fler misstag i vården

Personalbrist leder till fler misstag i vården
De senaste åren har många erfarna sjuksköterskor valt att sluta. Om luckorna ens blivit fyllda har det till stor del varit med nyutbildad personal. Kompetensnivån har sjunkit, antalet vårdplatser har blivit färre och personalens stressnivå har ökat. Arkivbild: TT

Personalbrist och stress anges allt oftare i lex Maria-anmälningar som orsak till vårdskador och andra tillbud. Ivo och Arbetsmiljöverket ser en oroande trend.

24 november 2015

Vårdfokus har på sistone sett en kraftig ökning av antalet ärenden hos Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, där personalbrist nämnts som en direkt eller bidragande orsak till incidenter (se faktaruta för exempel). Bilden bekräftas även av myndighetens personal.

– Vi ser det allt oftare i både lex Maria-anmälningar och i de tillsynsärenden som vi själva dragit i gång, säger Lena Renman, enhetschef på Ivo.

Hon berättar att även 1970 och 80-talen bjöd på olika former av personalproblem, men de gick relativt obemärkta förbi eftersom man knappt pratade om patientsäkerhet på den tiden.

– Vården har utvecklats och blivit mer komplex, med flera svåra sjukdomar som botas, samt potentare läkemedel och mer avancerad teknisk utrustning. Allt det påverkas av personalbristen, samtidigt som nivån för vad som anses patientsäkert har höjts, säger hon.

Fler beslut med kritik

Tillsynsmyndigheten för ingen statistik över ärenden där personalsituationen spelat in. Däremot sorteras alla inkomna ärenden, bland annat i kategorierna bemanning och överbeläggning. Det är på intet sätt ett heltäckande system, men ger ändå en fingervisning om utvecklingen:

  • 2013: 19 klagomål (varav 1 med kritik) och 5 lex Maria-anmälningar
  • 2014: 26 klagomål (varav 14 med kritik) och 3 lex Maria-anmälningar
  • 2015: 40 klagomål (varav 22 med kritik) och 9 lex Maria-anmälningar

I somras publicerade Ivo en omfattande rapport, som byggde på inspektioner vid 18 akutmottagningar i sju mellansvenska län. Samtliga hade problem med bristande kompetens, otillräcklig bemanning och vårdplatsbrist, samtidigt som inflödet av patienter hade ökat.

Risk för felbedömningar

Enligt Ivo leder underbemanningen till en ökad risk för felbedömningar. Bland annat eftersom sjuksköterskorna inte hinner triagera, fullfölja ordinationer eller observera patienterna i tillräcklig utsträckning.

– Vi bedömer att situationen är liknande även på andra håll i landet. Ytterligare ett problem är att patienterna fastnar på akuten då det saknas vårdplatser. Det finns några fall där patienter skickats hem eller självmant åkt hem, men där det senare visat sig att de varit i behov av vård, säger Lena Gabrielsson, inspektör på Ivo och en av dem som författat rapporten.

Få krav på vårdgivarna

Samtidigt har Ivo kritiserats för att vara tandlöst. I 70 procent av lex Maria-utredningarna finns det inga krav på åtgärder utöver de förslag som vårdgivaren själv lyfter fram i sin händelseanalys. Det visar en svensk studie som granskat hur lex Maria-anmälningar hanterades mellan åren 1995 och 2014.

Ivo använder sällan påtryckningsmedel som förelägganden, viten eller – som den yttersta åtgärden – stängning av en verksamhet.

– Personligen tror jag att man kommer längre med dialog. Ett vite kan i bästa fall lösa situationen lokalt, men skapar lätt problem på andra håll. Det här är ett problem som alla är medvetna om, men det behövs gemensamma insatser för att få till en lösning – för att göra hälso- och sjukvården till en attraktiv arbetsplats, säger Lena Gabrielsson.

Straffar överbeläggningar

Arbetsmiljöverket har däremot flitigt använt viten mot vårdgivare, i första hand för att minska antalet överbeläggningar som sliter hårt på personalens hälsa. Exempelvis har Helsingborgs lasarett tvingats betala över fem miljoner kronor, men tyvärr kvarstår problemen. Och värre har det blivit med tiden.

– Vi kan tydligt se att arbetsbelastningen är eller riskerar att bli ohälsosamt hög på en del håll, att personalen inte hinner göra sitt jobb. De känner en samvetsstress och är oroliga för patientsäkerheten. Det är betydligt fler ärenden av den typen i dag jämfört med för fem år sedan, säger Lise-Lotte Hamfelt, inspektör vid Arbetsmiljöverket.

Hon påpekar att Arbetsmiljölagen i mångt och mycket tar fasta på konkreta frågor, som exempelvis att personalen ska ha rätt skyddsutrustning. När det gäller organisation och ”mjuka” frågor, som psykisk ohälsa, är det svårare att ställa krav på arbetsgivaren.

Nya krav i föreskrift

Men en föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö börjar gälla från och med den sista mars 2016. Den innebär att arbetsgivarens skyldigheter blir tydligare, och att Arbetsmiljöverket får ett starkare lagstöd för dessa frågor.

– Resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet och det ska finnas tid till återhämtning. Om kraven är större än resurserna kan arbetsgivaren till exempel minska arbetsmängden, ändra prioriteringsordningen eller öka bemanningen, säger Lise-Lotte Hamfelt.

Vill ha kunskapscentrum

Förbättrad arbetsmiljö är ett viktigt steg för en säker vård. Men det behövs mer än så. I en debattartikel på Dagens Nyheter skriver åtta forskare och läkare att det inträffar 1 400 dödsfall varje år på sjukhus där en vårdskada bedöms ha bidragit.

De efterlyser ett självständigt nationellt kunskapscentrum för patientsäkerhet, med uppgiften att sammanställa och sprida befintlig kunskap från forskning, utredningar och praktiska erfarenheter.

Personalbrist i Ivo-ärenden

November 2015

  • Efter flera incidenter valde Ivo att göra en större tillsyn av den kirurgiska akutvårdsavdelningen vid Universitetssjukhuset i Linköping. Den visar på en generell bemanningsbrist, låg kompetens och bristande dokumentation. Stängda vårdplatser har lett till att patienter skickas till andra avdelningar, där den rätta kompetensen i ännu större utsträckning saknas. Senast i april 2016 ska vårdgivaren redovisa åtgärder för att säkra en god vård.

Oktober 2015

  • Inspektionen för vård och omsorg vill med omedelbar verkan stänga ett privatägt boende för patienter med psykossjukdomar samt beroende- och ångestproblematik i Småland. En av orsakerna är bristande kompetens och underbemanning. Ibland har kökspersonal fått rycka in i omsorgsarbetet.

September 2015

  • En patient som kom in med akut blodförgiftning till Skånes universitetssjukhus i Lund övervakades inte tillräckligt och blev snabbt sämre. Vårdgivaren uppger att avsteget från övervakningsrutinerna antagligen skett på grund av hög arbetsbelastning. Liknande förklaringar har getts tidigare och Inspektionen för vård och omsorg påminner därför om lagkravet om att se till att tillräckligt med personal finns.

Augusti 2015

  • En cancerpatient som vårdades palliativt på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg avled av en infektion som startade där en epiduralkateter satts in. Personalen hade svårt att hinna med på grund av den höga arbetsbelastningen. Stor omsättning på personal gjorde också att många var ovana och inte visste hur katetern skulle skötas.

Mars 2014

  • I en större granskning av vården i Region Skåne riktar Ivo allvarlig kritik mot akutmottagningarna vid Skånes universitetssjukhus. Under drygt ett år rapporterades elva vårdskador, varav tre bidrog till dödsfall, till följd av personal- och kompetensbrister. Trots att tillsynsmyndigheten påtalat problemen i nära tio års tid har inga större förbättringar skett.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida