blodgivning

”Reglerna för blodgivning måste ändras”

”Reglerna för blodgivning måste ändras”
- Det finns ingen anledning att tillämpa 12 månaders karens eftersom 3 månader är tillräckligt för att utesluta smitta. Alla potentiella blodgivare bör screenas för sexuellt risktagande, inte sexuell läggning, säger anestesisjuksköterskan Tobias Ström. Foto: Alexander Donka.

Regnbågsblod vill skapa opinion för ändrade regler kring att lämna blod. De bör utgå från riskbeteende — inte sexuella preferenser. För anestesisjuksköterskan Tobias Ström är kampen både personlig och professionell.

I morgon lämnar Tobias Ström över 6 800 namnunderskrifter till Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell. Det är resultatet av ett halvårs opinionsarbete. Stödet är starkt.

– Gensvaret har varit enormt, inte minst bland läkare och sjuksköterskor och andra som arbetar inom vården säger han.

Fick inte lämna blod

Första gången Tobias Ström fick upp ögonen för hur det fungerar var när han som nyexaminerad sjuksköterska 2014 gick till blodcentralen och ville donera blod. Han blev avvisad – endast på grund av att han är homosexuell och lever med en annan man.

– Jag fick inga frågor om hur jag lever eller om jag utsätter mig för risker. Det fanns inget att diskutera.

Nog visste Tobias Ström att det finns restriktioner för hbtq-personer, men han ser sig själv som en utmärkt blodgivare eftersom han lever i ett monogamt förhållande med samma man, numera sedan åtta år tillbaka. Och den information som han hittade på Socialstyrelsens hemsida tycker han var gripen ur luften, grundad på fördomar om hur homosexuella män lever.

Generellt om riskbeteende

– De har dragit till med uppskattningar som att män som har sex med män har 50 gånger högre risk att smittas med hiv eller annan blodsmitta, men det finns ingen forskning som stöder ett sådant generellt påstående. Riskbeteendet bland homosexuella män varierar naturligtvis – precis som bland heterosexuella.

Enligt Socialstyrelsens regler för blodgivning får män som har sex med män inte lämna blod alls om de inte har levt helt avhållsamt i minst 12 månader. För heterosexuella finns ingen motsvarande begränsning även om många blodcentraler tillämpar en karens på tre månader om man haft nya sexuella kontakter.

Skapa opinion för förändring

I våras bestämde sig Tobias Ström för att skapa opinion för att få till en förändring. Målet är att det ska vara samma regler för alla oavsett sexuell läggning. Lämpligheten för att ge blod ska grundas på riskbeteende, inte vem man har sex med.

Han drog upp riktlinjerna, fick ett känt klädmärke och ett tryckeriföretag att sponsra tröjor, kassar och informationsmaterial och lade ut ett första inlägg på sociala medier. Det nådde 200 000 personer.

Sponsorer har bekostat kassar, tröjor och informationsmaterial. Det är en kampanj som syns i många sammanhang. Foto: Helena Mirsch

Sedan dess har Regnbågsblod deltagit i löptävlingen Blodomloppet och ett flertal Pridefestivaler, träffat politiker och gett intervjuer i press, radio och tv. Tobias Ström har träffat socialministerns stab och debatterat med Socialstyrelsen. Dagen efter den här intervjun med Vårdfokus träffade han Jonas Gardell som i sociala medier uppmanade sina följare att skriva under Regnbågsblods namninsamling.

– På torsdag förmiddag ska jag träffa Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell och lämna över namninsamlingen. Det blir tillsammans med Barbro Westerholm, liberal riksdagsledamot och en gång i tiden också generaldirektör för Socialstyrelsen. Vi har fått otroligt mycket stöd från henne.

Överlämnandet sker på dagen 40 år efter att trappan till Socialstyrelsen ockuperades av demonstranter som krävde att sjukdomsstämpeln på homosexuella skulle tas bort. Det var Barbro Westerholm som såg till att det blev så.

Översyn pågår hos Socialstyrelsen

Opinionsarbetet tar mycket av Tobias Ströms tid. Den här veckan gjorde han sin sista arbetsdag som anestesisjuksköterska på Danderyds sjukhus. Nu ska han läsa en master i omvårdnad inom anestesi på halvtid och fortsätta att ägna tid åt kampanjen.

– Vi tänker långsiktigt och gör många olika saker. Vi håller på och bildar en stiftelse för att kunna samla in pengar till forskning så vi kan få ett bättre kunskapsläge.

Samtidigt pågår en översyn av föreskrifterna om blodgivning hos Socialstyrelsen. Det handlar om att se över testmetoder, karenstider vid riskexponering, åldersgränser för blodgivare och blodgivningsintervall. Nya föreskrifter beräknas vara klara under nästa år.

Sverige borde vara ett föregångsland, tycker Tobias Ström.

– Det finns inget stöd för att karensen ska vara mer än tre månader och det ska naturligtvis vara samma riskbedömning oavsett sexuell läggning. Kanada och England har redan sänkt sin karens, Danmark kommer att göra det och Frankrike ser över sina regler. Det är på tiden att vi också får nya föreskrifter.

Fakta blodgivning

  • Den som vill bli blodgivare måste uppfylla en rad kriterier för att få lämna blod. Riskbeteende är bland det som utreds.
  • Till riskbeteende räknas injektionsmissbruk, sexuellt riskbeteende samt utlandsvistelse i vissa länder.
  • En man som har haft sexuellt umgänge med en annan man måste vänta 12 månader innan han får ge blod.
  • Socialstyrelsens föreskrifter innehåller ingen regel om att heterosexuella måste vänta efter sexuellt umgänge med en ny eller tillfällig partner. Men blodcentralernas bedömning är att det behövs tre månaders karens.
  • Allt blod som doneras testas för att upptäcka smittor.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida