Tema flyktingvård

Så kan psykisk ohälsa upptäckas hos nyanlända

Så kan psykisk ohälsa upptäckas hos nyanlända
Med skattningsverktyget RHS-15, som nu testas på asylmottagningarna i Rissne och Rågsved, blir det enklare att screena för psykisk ohälsa redan från start. Arkivbild: Getty images

Med screeningverktyg, RHS-15, blir det enklare att fånga upp nyanlända som har symtom på depression, ångest och PTSD. Nu testas verktyget på asylmottagningen i Rågsved. 

5 december 2018

Omkring 20-30 procent av alla flyktingar i Sverige lider av psykisk ohälsa. Men den kan vara svår att upptäcka. På asylmottagningarna i Rissne och Rågsved utanför Stockholm prövas nu ett nytt verktyg som ska underlätta, RHS-15. Sedan i somras testas alla nyanlända i samband med hälsoundersökningen.

Läs även: Nya utmaningar för flyktingvården

”Alldeles för problemorienterade”

Hälsoundersökningen är ofta det första mötet med den svenska vården. Här får nyanlända en chans att orientera sig i hälso- och sjukvårdssystemet och veta vilka rättigheter de har. De erbjuds provtagning för vissa smittsamma sjukdomar och kan berätta om sin hälsosituation.

Sjuksköterskan Laila Guara möter nyanlända från hela världen på jobbet. Hennes främsta mål är att skapa ett förtroende för svensk vård. Foto: Alexander Donka

– För mig är det viktigast att det blir en bra första kontakt med vården. Vi är ofta så problem­orienterade, men jag tror sällan att de förväntar sig att vi ska lösa deras problem. Men om jag ger en konstig blick eller inte lyssnar sätter det större spår än allt jag säger och gör, säger Laila Guara.

Från lättnad till oro

Många av dem som Laila Guara träffar på asylmottag­ningen är lättade. Äntligen har de nått fram till tryggheten i Sverige och kan börja leva igen. Men i takt med att asylprocessen drar ut på tiden och and­ra svårigheter dyker upp ökar den psykiska ohälsan.

– Det märktes mer förr när väntetiderna till hälsoundersökningen kunde vara sex månader. Senare i processen mår många ofta sämre. Därför skulle jag önska att vi kunde erbjuda ett uppföljande samtal en tid efter det första besöket, kanske ett år efter. Då tror jag att vi skulle kunna fånga upp fler som inte mår bra, säger Laila.

Erbjuda rätt insats

Med skattningsverktyget RHS-15 blir det enklare att screena för psykisk ohälsa redan från start. Verktyget är inlagt i journalsystemet vilket underlättar dokumentation och  remittering till rätt vårdinstans. 

– Jag tycker det fungerar jättebra. Oftast fyller patienterna själva i frågeformuläret på sitt eget språk och sedan kan vi gå igenom det tillsammans. Alla vill ju inte prata om det vid första besöket, men med formuläret kan jag i alla fall se om de behöver remitteras vidare. Har de symtom på depression eller sömnproblem till exempel får de en tid till vår läkare på vårdcentralen. Ibland kanske det räcker med ett extra besök till mig på mottagningen, säger Laila Guara. 

Målet är att RHS-15 ska införas i hela Stockholms läns landsting under nästa år. 

Så här fungerar verktyget

  • Screeningverktyget RHS-15, Refugee health screener, består av 15 frågor som mäter symtom på depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, hos flyktingar.
  • I Sverige används 13 av frågorna som har modifierats och anpassats för att kunna tillämpas under svenska omständigheter.
  • Verktyget är översatt till 17 språk och utifrån svaren på frågorna rekommenderas patienten olika insatser.
  • Med standardiserade formulär blir det också enklare att dokumentera och utvärdera olika behov och sätta in kompetenshöjande insatser.

Källa: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin vid Karolinska Institutet

Mer om ämnet

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida