Forskning

Säkrare intensivvård med standardiserad vårdplan

Säkrare intensivvård med standardiserad vårdplan
Än är det långt kvar till landets samtliga intensivvårdsavdelningar använder standardiserade vårdplaner visar Petronella Bjurling- Sjöbergs forskning. Arkivbild: Getty Images

Det är lättare att införa evidensbaserad vård och öka kvaliteten om personalen använder sig av standardiserade vårdplaner. Det visar intensivvårdssjuksköterskan Petronella Bjurling-Sjöberg i sin avhandling. I dag använder endast en femtedel av landets intensivvårdsavdelningar metoden.

Samtidigt som forskningen tar stora kliv framåt har resultaten svårt att nå ut i vården i lika hög grad. Det kan innebära att patienter inte alltid får evidensbaserad och säker vård.

Petronella Bjurling- Sjöberg, intensivvårdssjuksköterska och patientsäkerhetssamordnare i Södermanlands län, har undersökt hur så kallade standardiserade vårdplaner, SVP, kan bidra till största nytta för patienter på intensivvårdsavdelningar.

Varierande kvalitet

I sin forskning har hon tittat på hur SVP används i dag och hur det påverkar teamarbetet att arbeta med metoden.  Hon har också undersökt vilka faktorer som är viktiga i införandet av vårdplanerna. Resultatet visar att drygt 20 procent av landets 84 intensivvårdsavdelningar använder sig av standardiserade vårdplaner, men att kvaliteten varierar. Det finns brister i instruktionerna för vem som ska göra vad, kunskapsunderlaget och uppdateringen av vårdplanerna.

När det fungerar upplevs vårdplanerna förtydliga de olika personalkategoriernas roller, öka kunskapen samt förbättra kvaliteten och kontinuiteten på vården.

Krävs mycket

Att införa SVP inom intensivvården är dock inte gjort i en handvändning. Petronella Bjurling- Sjöberg visar att det krävs entusiasm, resurser och tid. Bristande teamarbete, otillräckligt stöd och ledarskap, icke ändamålsenliga elektroniska journalsystem och tidsbrist är exempel på saker som kan sätta käppar i hjulet för införarandet.

Om initiativet att börja arbeta med standardiserade vårdplaner kommer från personalen i stället för ledningen, så kallade bottom-up intiativ, är det lättare att få genomslag.

Andra framgångsfaktorer är:

  • Interprofessionella projektgrupper
  • Små iva-avdelningar
  • Användarvänliga SVP-format.
  • Interna och externa stödpersoner
  • Personalmedverkan
  • Stödjande chefer
  • Tajming
  • Utbildning
  • Information och påminnelser

 Petronella Bjurling- Sjöberg disputerar med sin avhandling Clinical Pathway Implementation and Teamwork in Swedish Intensive Care: Challenges in Evidence-Based Practice and Interprofessional Collaboration den 23 mars vid Uppsala universitet.

 

Standardiserad vårdplan

  • Alla personer med ett visst hälsotillstånd, medicinsk diagnos, vissa symtom eller en viss behandling ska få samma vårdinsatser.
  • Standardvårdplaner ska utvecklas och användas av hela det tvärprofessionella teamet runt patienten och följa vårdprocessen.
  • Till varje standardvårdplan ska finnas en kunskapsöversikt.
  • Översikten ska garantera en högkvalitativ basnivå på vården och att de åtgärder som finns med i standardvårdplanen beskrivs.
  •  Kunskapen ska sträva efter att i möjligaste mån vara grundad på evidens och referenser ska finnas i dokumentet.
  • Översikten är ingen journalhandling, men är ändå ett centralt dokument, och ska vara lätt tillgänglig.

Källa. Svensk sjuksköterskeförening

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida