Specialistutbildningens inriktningar försvinner?
Avskaffa vidareutbildningens olika grenar och inför i stället en specialistutbildning i omvårdnad. Idén diskuteras i en statlig utredning.
Trots att behovet ökar blir de specialistutbildade sjuksköterskorna färre. Mellan 1995 och 2005 sjönk deras andel av kåren från 67 till 53 procent, enligt Ania Willman, ordförande i Svensk sjuksköterskeförening, SSF.
Två statliga utredningar tittar just nu på hur raset kan stoppas och hur utbildningen kan matchas bättre mot vad arbetsgivarna vill ha. I dag på förmiddagen gjorde de båda utredarna en lägesavstämning på Specialistsjuksköterskans dag.
Tre modeller
Aija Sadurskis som leder den ena utredningen poängterade att det ännu inte finns några färdiga förslag, men presenterade tre tänkbara modeller på hur specialistsjuksköterskeutbildningen kan se ut:
• Läkarmodellen. Specialistblocket kopplas till en anställning på ungefär samma sätt som läkarnas ST–tjänstgöring.
• Smörgåsbord. Olika kurser plockas ihop till en magister– eller mastersexamen.
• Slopade inriktningar. I stället för att ha olika områden som exempelvis operation och psykiatri, införs en generell specialistutbildning i omvårdnad.
Den sistnämnda idén stöds av bland andra SSF.
– Vi måste komma bort från stuprören i specialistutbildningarna, sade Ania Willman, ordförande.
Inrikta sig på andra sätt
Men det innebär inte att man ska vara narkossköterska ena dagen och förvandlas till barnsjuksköterska nästa, utan om att hitta andra sätt att inrikta sig. Utredaren Aija Sadurskis gav dock inga konkreta förslag på hur det kan gå till men jämförde med civilingenjörsutbildningen.
– Civilingenjörer jobbar också inom ett brett fält men har en examen. Dock ställs det helt andra krav på dem som jobbar i vården så konflikten mellan allmän och specifik kompetens måste i så fall lösas, sade hon.
Ania Willman från SSF föreslog att den verksamhetsförlagda utbildningen kan vara ett sätt att inrikta sig inom ett visst område. Studenterna skulle också kunna plocka ihop kurser och skapa sina egna profiler.
– Det är upp till lärosätena att lösa det, säger hon.
Klart är dock att specialistutbildningen måste ha en fast längd.
Orättvis finansiering
Frågan om varför får läkarna sin utbildning betald men inte specialistsjuksköterskorna väcktes av en sjuksköterska i publiken. Enligt Lisbeth Löpare Johansson, Vårdförbundets vice ordförande, tar det minst 20 år innan en specialistutbildad sjuksköterska har betalat tillbaka kostnaden.
Utredaren Aija Sadurskis höll med om att det är märkligt och lovade att lyfta frågan i sin utredning.
– Det finns mycket gammal historisk ballast som lever kvar, sade hon.
Fler förslag på omgörningar
En mängd andra idéer om hur både sjuksköterskornas grundutbildning och specialistutbildning kan göras om för att skapa mer flexibilitet och möta arbetsmarknadens krav presenterades också. Några exempel är:
• Större krav på lärare och handledare
• Mer verksamhetsförlagd utbildning
• Mer samverkan mellan arbetslivet och lärosätena och låta verksamheterna vara med och lägga upp kurserna
• Låta studenterna söka och läsa kurser på olika lärosäten
• Krav på praktisk erfarenhet före specialistutbildningen
• Kunna skriva sin magisteruppsats ute på verksamheterna
• Postspecialisering – att kunna välja bland kurser och följa sitt område även efteråt.