Unikt arbetssätt i Bergsjön: ”Vi kan säga ärligt att vi ger personcentrerad vård”

I det nyss så proppfulla väntrummet bland exotiska växter rör sig sjukskötersketrion vant. Kön har ringlat lång utanför på morgonen. Alla släpps in, även papperslösa. Vissa kämpar med svenskan, andra med att kunna läsa.

Ja, Bergsjön i östra Göteborg är ett av de områden i Sverige som polisen bedömer som ”särskilt utsatta”. Problemen är stora med kriminella gäng och ekonomiska klyftor och en integration som gått sådär. Miljonprogramsområdet med rymdnamn på gator och torg ser kanske inte heller så upplyftande ut.

Men det finns andra berättelser om den ökända förorten. Krafter som kämpar för gemenskap och jämlikhet. Där kvalar vårdcentralen mitt i centrum in – med sina unika arbetssätt. Här möts ingen av en automatisk telefonröst.

Tolkar i flera språk varje dag

Morgnarna är hektiska. Varje dag köar upp emot hundra patienter vid öppning. Rutinerade receptionister hjälper dem till rätta. I väntrummet med all grönskan jobbar också tolkar.

– Vi välkomnar alla utifrån patienternas upplevelse och behov. Vi har inget klassiskt triage. Det är skönt att som sjuksköterska veta att alla får hjälp, ingen motas bort. Vi har läkartid till alla. Många sjuksköterskor på andra vårdcentraler får ägna sig åt att berätta att tiderna är slut, säger sjuksköterskan Kawser Hashi.

Hon förtydligar att patienter med bröstsmärta och svårigheter att andas självklart får gå före.

Cheferna på Nötkärnan Bergsjöns vårdcentral har under sina 15 års upptäcktsfärd sedan start märkt att ”öppna-dörren-strategin”- passar patienterna och personalen bäst. Bokade tider fungerade inte något vidare. För ett år sedan skrotade de telefonsvararen helt, friskt vågat och hälften vunnet.

– Det blir för krångligt här. Vi gör heller ingen skillnad på någon. Genom åren har vi haft många asylsökande och papperslösa patienter, säger Helena Brattgård Spaak.

Chefen avlastar i telefonen

Hon är själv sjuksköterska, men också biträdande verksamhetschef, en av grundarna och tillsammans med två läkare också delägare. Dessutom lite av en kamin, som sprakar värmande i bakgrunden under dagarna, enligt de andra sjuksköterskorna. Hon avlastar dem i telefonrådgivningen där luren lyfts nästan direkt för de som ändå väljer att ringa.

Det var när Shahrzad Shamasaki, Kawser Hashi och Clara Nilsson träffade Helena Brattgård Spaak på arbetsintervjuerna som de insåg att här i Bergsjön ville de jobba. Chefen berättade om en vård där de tänkt om och utgår från patienternas bästa, släppt gamla arbetssätt – vilket samtidigt lett till en stabil personalgrupp som trivs och jobbar kvar länge. De kallar den ”Bergsjöandan”, apropå att allt inte är elände.

Trion av sjuksköterskor är svenska med bakgrund i tre olika länder: Somalia, Iran och Turkiet.

– Men vid anställningen fördes det inte på tal. Jag rekryterades för min kompetens, inte för att vara mångkulturell så att säga. Det var viktigt för mig. Jag visste faktiskt ingenting om Bergsjön, för jag är ny i Göteborg. Jag jobbade på sjukhus i Berlin när jag blev rekryterad, säger Shahrzad Shamasak.

Arbetade tidigare i Berlin

Hon har tidigare känt sig som den typiska akutsjuksköterskan, ler och förklarar:

– Jag hade aldrig spolat loss en öronpropp innan jag började här. Jag lär mig nytt hela tiden, som att göra syn- och hörselundersökningar eller assistera när födelsemärken opereras bort.

Däremot har Kawser Hashi och Clara Nilsson sökt sig medvetet till Bergsjön för att de vill arbeta i ett mångkulturellt område.

Kawser Hashi tar in nästa patient för provtagning på labbet, som helt bemannas av sjuksköterskorna. Efter förmiddagens alla läkarbesök har många blodprover och mätningar beställts.

Patienten Ubah Dahir Osman kommer in i båset bland färglada provrör och stasband. Hon frågar på somaliska om hon kan få hjälp med att förnya ett recept till sin son. Kawser Hashi svarar på en blandning av somaliska och svenska att det går att ordna. Hon chattar med patientens läkare, som lovar fixa det.

Förnyar recept inne på labb

Kawser Hashi förklarar efteråt att det är typiskt för deras arbetssätt. Det brukar inte gå att förnya recept på labbet på andra vårdcentraler. Men när boxen är för trång, kliver hon vant utanför.

– Vi har många patienter från Somalia. Det syns på mitt utseende att jag också kommer därifrån och en hel del söker upp mig. Det kan vara för att be om hjälp att läsa ett brev, förklara symtom eller varför vi skickar en remiss vidare. Jag känner att jag kan ge dem det där lilla extra. Det blir samma som de svenskspråkiga får gratis.

Många av de äldre patienterna i Bergsjön kom hit som flyktingar, medan andra generationen aldrig upplevt krig. Att hälsan hänger ihop med ekonomi, utbildning och tillhörighet är välkända fakta. Här är få högutbildade och många hårt pressade, med sämre psykisk och fysisk hälsa än i exempelvis stadskärnan i Göteborg.

– Vi ser mycket socioekonomiska svårigheter, stora familjer och trångboddhet. Jag förstår dem på ett annat sätt och hoppas att jag kan tillföra något. Men mina kollegor här är erfarna, empatiska och förstår på sitt sätt. Vårdmässigt gör varken jag eller de andra någon skillnad mellan patienterna, säger Kawser Hashi.

Hon har själv gjort en hisnande resa. Hon kom till Sverige med familjen som fyraåring och växte upp här. Under högstadiet flyttade hon med familjen tillbaka till Somalia. Men Kawser Hashi saknade sitt svenska liv, sina vänner och skolan. Som 19-åring flyttade hon ensam tillbaka.

– Jag kände att jag får växa mer som person här. Jag visste att jag ville ha en utbildning. Jag hade missat hela gymnasiet och läste in omvårdnadsprogrammet. Jag visste på första praktiken att jag hamnat rätt. Jag har alltid klarat mig själv, pluggat, jobbat och bott i egen lägenhet.

Erfarenhet från äldreboenden och sjukhus

Hon har arbetat på flera äldreboenden, inom hemtjänsten och på sjukhus. Där fattade hon beslutet att utbilda sig till sjuksköterska.

– Det har varit krävande, men har man ett starkt intresse så går det. Min man och jag har bildat familj samtidigt och har fem barn. Jag vill gärna inspirera om jag kan. Att folk ser en tjej som ser ut som jag och är legitimerad sjuksköterska.

Leendet sprider sig från ögonen till munnen. Vårdcentralen har uppenbarligen fler värmekällor än chefen. För Kawser Hashi var det avgörande att bli rekryterad enbart för sin kompetens, att inte bli vald i någon slags invandrarkvot. På ett sätt är hon svensk som alla andra sjuksköterskor på vårdcentralen. Men hon vet att hon är viktig som förebild och bär huvudet högt.

Hon bokas däremot inte in speciellt för patienter som pratar somaliska. Alla har tillgång till tolkar dagligen i somaliska, arabiska, kurdiska och bks-språken, det vill säga bosniska, kroatiska och serbiska.

Patienter som söker många gånger

Nyligen lyfte omvårdnadsprofessorn Anna Forsberg dem till skyarna från scenen på senhöstens stora konferens Sjuksköterskedagarna. Hon hade träffat trion på en kurs hon gav om personcentrerad vård. ”I Bergsjön är sjuksköterskorna beredda att gå 1000 mil i patientens skor” sa den kända professorn.

Diskussionen på kursen handlade om patienter som söker vård om och om igen, så kallade mångsökare. Bergsjötrion förklarade att de tog emot patienterna varje gång de behöver och försöker göra dem trygga. De lyssnar och bjuder på en extra blodtrycksmätning eller ett ekg för de med hälsoångest.

– Vi kan verkligen säga ärligt att vi ger personcentrerad vård här. Ångest kan kännas som en hjärtinfarkt. Vi försöker lindra oron och utbilda om att allt som gör ont i bröstet beror inte på hjärtat. Om vi skulle mota bort de patienterna söker de till akuten eller ringer ambulansen i stället, säger Clara Nilsson.

Hjälpsam kultur på vårdcentralen

En sak som lockade alla tre var att chefen berättade under rekryteringen att stämningen var god och att alla hjälper varandra, oavsett yrkesgrupp.

– Jag blev så väl mottagen direkt när jag började. Nu är det jag som välkomnar nya på samma sätt. Vi sjuksköterskor växlar mellan labbet, mottagningen, telefonen och drop in. Men även om vi bemannar en station byter vi lätt om det behövs. Det låter lite klyschigt, men vi är alltid flexibla.