Utredning

Specialistvård på färre sjukhus

Specialistvård på färre sjukhus
Den nationella, högspecialiserade sjukvården utgör 4-5 procent av all sjukhusvård. Den bör delas upp mellan vissa sjukhus av Socialstyrelsen, efter analys av experter och patientföreträdare, enligt utredningen. Foto: Mostphotos

Om personalen får chansen att öva mer kan omkring 500 liv räddas varje år. Den högspecialiserade vården behöver koncentreras till vissa sjukhus.

Det behövs en tydligare nationell styrning av vilken avancerad vård som ska ges vid olika sjukhus. I dag presenteras utredningen om högspecialiserad vård för regeringen.

– År ut och år in avlider hundratals patienter i onödan i Sverige för att hälso- och sjukvårdspersonalen inte haft förutsättningar att träna tillräckligt. Träning ger färdighet och alla vill göra ett bra jobb, säger Måns Rosén, regeringens särskilde utredare.

Träning ger bättre resultat

Utredningen tar stöd av forskning som visar att sjukhus och personal som behandlar många patienter har bättre resultat än de som inte har samma chans att träna. Risken att dö eller få komplikationer efter operation minskar ju fler ingrepp som gjorts på sjukhuset eller av teamet.

Redan idag sker levertranplantationer endast i Stockholm och Göteborg och operationer av barns hjärtan bara i Lund och Göteborg.

Inte bara universitetssjukhus

Utredaren förespråkar att liknande indelning införs för annan högspecialiserad vård. Däremot behöver den vården inte koncentreras till universitetssjukhusen, som inte alltid har de bästa patientresultaten. Forskning visar att sjukhus med fler än 400-600 platser har nackdelar ur effektivitetssynpunkt.

Enligt utredningen ska Socialstyrelsen få ansvar för att koncentrera den högspecialiserade vården. Sakkunniggrupper med medicinska experter och patientföreträdare får i uppgift att bedöma vad som är högspecialiserad vård.

Utredningen delar in den högspecialiserade vården i nationell respektive regional. Den nationella bör inte erbjudas i alla sex sjukvårdsregionerna. Den regionala ska finnas i varje region, men inte hos alla vårdenheter.

Komplex och kostsam

För att räknas som högspecialiserad vård ska den vara komplex, kräva ett visst antal ingrepp eller åtgärder, multidisciplinär kompetens och stora kostnader. Utredningen bedömer att den nationella högspecialiserade vården utgör 4-5 procent av sjukhusvården, och den regionala 10-15 procent av hela sjukhusvården.

Uppdraget var att utreda den högspecialiserade vården, men analysen visar att inte bara den allra mest högspecialiserade vården vinner på att koncentreras. Även mycket vanliga operationer som höft- och knäledsoperationer samt bröst- och prostatacanceroperationer vinner på att koncentreras.

Patientföreträdare är positiva till förslagen. Stig Nyman, ordförande för handikappförbunden säger:

– Våra medlemmar anser det nödvändigt att utredningens förslag genomförs. Det bidrar till höjd vårdsäkerhet. En tydligare nationell styrning måste komma till. Det behöver inte störa det kommunala självstyret även om det ytligt kan verka så.

Fakta

Utredningen har tillsammans med Socialstyrelsen analyserat data från nationeella patient- och dödsorsaksregistren. Analysen visar att:

  • Risken att dö inom 30 dagar var 23 procent högre om sjukhuset gjorde färre än 10 operationer per år jämfört med sjukhus som gjorde fler än 100 operationer per år av respektive typ.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida