Vårdförbundet: Fruktansvärda förutsättningar under krisen

Sjuksköterskor har fått kraftigt försämrade arbetsvillkor under coronakrisen. Det visar en undersökning som Vårdförbundet har gjort. ”Vi måste beta av arbetsmiljöskulden”, säger Sineva Ribeiro, ordförande. 

Bara fyra av tio sjuksköterskor uppger att de har haft tillgång till all skyddsutrustning som behövs under coronakrisen. En av tre upplever att de inte kan ge den omvårdnad de vill ge patienterna som en följd av covid-19, och tre av tio tror inte att de får den sommarsemester de önskar i år.

Det är några av siffrorna bakom den tuffa verkligheten för svenska sjuksköterskor just nu. Allt enligt en Novusundersökning som Vårdförbundet beställt och som släpps i dag, på sjuksköterskans yrkesdag.

I en artikel på DN Debatt ställer nu förbundet krav på att säkra fler sjuksköterskor, undanta personal i riskgrupper från patientnära covidvård, test av all vårdpersonal, nationell samordning av sommarvården för att säkra semestrarna, permanentat statligt ansvar för inköp och distribution av skyddsutrustning samt ett krispaket för vårdsektorn från regeringens sida.

– Våra sjuksköterskor, våra medlemmar, älskar sitt jobb och har valt det mest fantastiska yrket man kan ha. Men de upplever att de jobbar under fruktansvärda förutsättningar, säger Sineva Ribeiro, förbundsordförande för Vårdförbundet.

Moralisk stress och samvetsstress

Ett exempel gäller situationen inför sommarsemestrarna, som Vårdfokus tidigare skrivit om i flera artiklar.

– Jag har varit sjuksköterska i 31 år och redan på 90-talet erbjöds vi på Sahlgrenska 8 000 kr per vecka om vi flyttade på en semestervecka. Det beror ju helt enkelt på att vi sjuksköterskor är för få. Att då skylla den dåliga planeringen för i år på covid-19-vården, det är bara hittepå och helt fel, säger Sineva Ribeiro.

– Även utan covid-19 hade vi haft medlemmar som fått flytta på sin semester. Och när du haft en så pressad situation under så lång tid som undersökningen vittnar om är det otroligt viktigt att få den återhämtningen under sommaren.

Hon hänvisar till försvarspsykologen Niklas Wiséns resonemang om moralisk stress och samvetsstress bland soldater, som kan appliceras även på sjuksköterskornas verklighet, menar hon:

– Du går hem varje dag och känner att du borde gjort mer. Jag har träffat iva-sjuksköterskor som berättar om att de inte hinner med den omvårdnad de vill ge, patienterna får trycksår för att de inte hinner smörja som de brukar. Då blir den här energibufferten ännu mer naggad i kanten.

”Beta av arbetsmiljöskulden”

Tre av fyra sjuksköterskor i undersökningen upplever att sjukfrånvaron ökat under mars och april i år. En situation som riskerar att bli än värre i höst, säger Sineva Ribeiro:

– Jag är livrädd för att vi kommer att få se höga sjukskrivningstal bland våra medlemmar i höst, när en eventuell andra våg kommer och dessutom den vårdskuld som byggts upp ska betas av. Innan dess måste vi beta av arbetsmiljöskulden, menar jag.

Av undersökningen framgår också att förtroendet för hur arbetsgivaren hanterat krisen är lägre än förtroendet för regeringens och myndigheters agerande.

– Det här att fyra av tio känner att de inte haft rätt utrustning, det läggs till det som man tycker att arbetsgivaren underlåtit att göra innan covid-19. Jag är inte förvånad över de siffrorna, säger Sineva Ribeiro.

Fler måste ta examen

En positiv effekt av krisen är att fler sökt till sjuksköterskeutbildningen. Men även här behövs insatser för att säkra upp att fler slutför sin utbildning, menar Sineva Ribeiro.

– Det är positivt att många vill vara de här hjältarna som räddar liv. Det ligger hos arbetsgivarna att ge tillräckligt bra villkor för att kunna behålla dem på lång sikt. För vi kommer att behöva dem i framtiden, säger hon.

Missa inte det senaste från Vårdfokus! Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Två andra saker som framgår av undersökningen är att arbetsgemenskapen hos de sjuksköterskor som jobbar med covid-19 är starkare än i övriga grupper, samt att 30 procent av sjuksköterskorna nu har erfarenhet av att vårda patienter med sjukdomen.

– Ibland kan jag bli orolig för att man säger ”men titta vad många iva-platser vi lyckades få ut av det här dragspelet, vad bra det gick!”, säger Sineva Ribeiro.

Hon tycker det är viktigt att komma ihåg att det bara gäller just covid-19-vård.

– Det innebär inte att det kan ske en stor olycka och så finns alla de här extra platserna på iva. Drar man för hårt i dragspelet så brister det.

Artikeln har uppdaterats. I en tidigare version förekom en felaktig uppgift om att 50 procent av studenterna på sjuksköterskeprogrammet inte tar examen. Den senaste siffran är 25 procent.