Omvårdnadsforskning

”Vi måste smärtlindra äldre med höftfraktur bättre”

”Vi måste smärtlindra äldre med höftfraktur bättre”
Pär Wennberg, nydisputerad ambulanssjuksköterska. Bild: Privat

En fjärdedel av alla som brutit höften får inte tillräckligt starka smärtlindrande läkemedel i ambulansen. Det visar Pär Wennbergs avhandling. Han har också undersökt om en nervblockad kan lindra.

28 oktober 2019

Pär Wennberg har undersökt hur väl patienter med höftfraktur blir smärtlindrade – från skadeplatsen till operationsbordet. Han är sedan tidigare både anestesi- och ambulanssjuksköterska och nu har han disputerat vid Örebro universitet.

– Patienter har mycket ont i väntan på operation. De väntar med bruten höft i nästan ett dygn i snitt i Sverige. Sjukvården jobbar på att bli bättre på att smärtlindra dessa äldre, sköra patienter. Men min forskning visar att det återstår mycket arbete.

Demens och förvirring

De flesta patienter som drabbas av höftfraktur är gamla och multisjuka, medelåldern är 83 år. Många lider också av demens eller förvirring.

– Vi i vården måste bli bättre på att se behovet hos de sköra patienterna speciellt. Det är en värderingsfråga. När jag frågar tycker alla att det är hemskt att inte en 80-åring får tillräckligt med smärtlindring. Men sedan ligger den äldre som kanske är förvirrad där, tyst och kämpar i en säng på vårdavdelningen. Alla vet att den patienten inte kommer att klaga.

Hans första studie var en litteraturstudie över tidigare forskning om patienter med höftfraktur. Den visade att smärtan är det största problemet för patienterna och att sjukvården inte ger adekvat smärtlindring.

– Den visar att smärtbedömning är komplicerat. Men min uppfattning är att även om det är svårt att smärtskatta sköra patienter med förvirring eller demens så ska det göras.

Potenta läkemedel

Han har också utvärderat hur väl smärtlindringen fungerar i ambulansen. I studien deltog 1426 patienter. Den visar att 25 procent av patienterna som haft en misstänkt höftfraktur och åkt ambulans inte fått potenta läkemedel mot smärtan.

– Det är upp till den enskilda sjuksköterskan. Halva väskan är full av potenta läkemedel. I ambulansen har sjuksköterskan delegering för att ge exempelvis morfin, ketamin eller rapifen för att lindra smärta. Men en av fyra patienter fick inte något av detta, så vi kan bli bättre.

Mellan 8 och 5 i smärtnivå

Samtidigt visar studien att patienterna i stort blir smärtlindrade i ambulansen. I studien har de smärtskattats, det vill säga fått uppge hur ont de har på en skala mellan 0 och 10, först i ambulansen vid skadeplatsen och sedan när de kom fram till sjukhuset.

– De bedöms ha smärtan 8 i ambulansen och 5 framme vid sjukhuset. Många är fortfarande i behov av hjälp. Jag personligen tror att det kan bero på att sjukvården premierar att sjuksköterskor gör administrativa saker, som att fylla i dokument, framför patientåtgärder vid vissa tillfällen.

I forskningen framkom också att de patienter som hade sämst kognitiv funktion fick mindre morfin i ambulansen än de med bättre kognitiv status.

– Det kan vara både rätt och fel val av sjuksköterskorna. Det är sköra patienter och man kan vilja undvika att överdosera.

Lägga nervblockad

När Pär Wennberg arbetade som anestesisjuksköterska i Oslo långt tidigare började anestesiologer där lägga nervblockader på patienter med höftfraktur.

– Jag såg då att de som fått blockad verkade må oändligt mycket bättre.

Det blev nästa studie i avhandlingsarbetet. Blockaden kallas fasciailiacakompartment-blockad och innebär att lokalbedövning injiceras nära nerven.

Studien gjordes blind, och randomiserad, vilket innebar att varken sjuksköterskorna på vårdavdelningen eller patienterna visste vilka som fått en blockad och vilka som fick koksalt. Därför fick patienterna även vanlig smärtlindring, som morfin.

– Resultatet visar att det ger bättre smärtlindring om en blockad ges som tillägg till ordinarie smärtbehandling. Vi ville också se om kognitionen blev bättre, men där såg vi signifikant skillnad.

Tidigare enbart anestesiläkare

Här ser han en utvecklingsmöjlighet för intresserade specialistsjuksköterskor.

– Det här att bara anestesiläkare får lägga nervblockad har luckrats upp under min forskningsresa. I Göteborg lägger en hel del ortopeder blockaden. Forskning visar att sjuksköterskor kan bli skickliga på att lägga dem. Det är lättare att schemalägga en sjuksköterska per pass, med blockad-utbildning, än att ha tillgång jourläkare. Det handlar om att göra möjligheten mer tillgänglig för patienterna.

 Pär Wennberg arbetar efter disputationen kvar inom ambulanssjukvården på Skaraborgs sjukhus.

– Jag hoppas att mitt forskningsarbete ska tillföra patienter med höftfraktur något. Det är forskning som leder till utveckling och förbättring av vården.

Fakta

  • Endast fem procent är fullt friska sedan tidigare som drabbas av en höftfraktur.
  • Snittåldern för de drabbade är 83 år.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida