Står stadigt när det gungar – Thomas vårdar till havs
En dans på havet kan sluta illa. Tur att Thomas Johansen, sjuksköterska på kryssningsfartyget Cinderella, finns. Under sina tiodagarspass på sjön får han hantera allt från glassplittersår på discogolvet till hjärtstopp och helikopterevakuering.
Klockan är 14.20. Ett lämmeltåg av rullväskor och taxfreepåsar rör sig sakta ut från Vikingterminalen i Stockholm. Inbäddad i vatten och betong mittemot jublet från Gröna Lund vilar det vit-röda kryssningsfartyget Cinderella. Om ett par timmar kastar hon loss igen.
”Varje dag är en Cinderelladag” står det på reklamskylten i färjeterminalen. Citatet stämmer väl in på Thomas Johansens liv. Han är en av två medicinskt ansvariga sjuksköterskor på färjan.
– Vi gör allt här, från skavsår till hjärtproblematik, säger han och tar emot Vårdfokus på terminalen.
Sjuksköterskorna jobbar två och två i tiodagarsskift i dygnet runt-pass som de delar upp mellan sig. Just nu är det rast ett par timmar i hamn. I vanliga fall brukar Thomas Johansen träna i båtgymmet eller ta en tur i land med larmtelefonen i fickan. I tjänst bär han Viking Lines uniform med revärer som visar att han är medicinskt ”befäl”. På sjön lever de militära graderna kvar i språket.
Ett flytande hotell utan täckning
Thomas börjar gå längs terminalbryggan mot prinsessan Cinderella. Hon rymmer med sina elva våningar 2 500 passagerare och kan ha upp till 200 anställda ombord. Det tog tid att lära sig hitta här. ”Askungen” är ett flytande hotell och minisamhälle som måste fungera smidigt dygnet runt, även på öppet hav med sjögång och utan mobiltäckning. Här får sjuksköterskan en ansvarstung roll som en sorts traumaledare, förklarar Thomas medan han passerar landgången.
– Jag har alltid varit intresserad av havet. Pappa jobbade på ett tankskepp, reste världen över och min dotter är snart klar marinofficer, säger han glatt på sin svensk-norska, ”svorsk”.






Tar sig in överallt på båten
Thomas kommer ursprungligen från Norge men har 23 års erfarenhet som sjuksköterska inom anestesi och prehospital vård i Sverige. Tjänsten på Cinderella har han haft sedan i vintras.
Han låser upp den stora entrédörren till båtens mittdäck där gästerna ska kliva på ett par timmar senare. Sjuksköterskorna har båtens universalnyckel. Som vårdpersonal måste de kunna ta sig in överallt, men de går aldrig till en patient i nöd ensamma.
– Man vet aldrig vad som möter en i hytten.
Bara idag har han haft åtta patienter på förmiddagen.
– Vi tar hand om allt från fästingbett till massiva hjärtinfarkter.
Säkerheten går först ombord. Alla har en given funktion vid larm eller evakuering.
– Vi har papperslistor med namn som uppdateras varje dag, säger sjuksköterskan och pekar på sin titel i en pärm på väggen: ”samaritchef”.
Speciellt att bo med kollegorna
Thomas visar stolt runt bland nedsläckta barer och restauranger, hejar hemtamt på kollegor och kapten och visar upp mässen, båtens personalrestaurang. Han trivs bra med att ha lämnat vården på land, säger han. Lönen är högre här än i regionerna och som befäl får han all mat betald, fin hytt med sjöutsikt och arbetskläder.
– Vi har tillgång till gym och tvättstuga och jag kan ta med motorcykeln och köra runt några timmar på till exempel Gotland om den andra sjuksköterskan har jour. Men jag är alltid nåbar med kort varsel.
Samtidigt är det annorlunda att leva på arbetsplatsen tio dagar i sträck dygnet runt med sina arbetskamrater.
– Jag bor här. Vi är som en familj.
Kapten bestämmer – köper in läkemedel från Åland
Juridiken är också annorlunda till havs. I hamn gäller svensk hälso- och sjukvårdslag, men när båten lämnar land gäller sjöfartslagen vilket ger andra befogenheter.
– Kapten är den som bestämmer vilka läkemedel vi ska ha ombord, säger Thomas, som i sin roll som båtbefäl står nära fartygsledningen.
De flesta läkemedel köps in från Åland. Sjuksköterskorna har fått lära sig vad många av dem heter på finska. Gästerna vill gärna ha sådant de känner till så det finns varianter av receptfria smärtstillande både på svenska och finska.
Ambulanshelikoptrar rycker ut över havet
Många gäster vet inte att vårdpersonal finns ombord förrän de behöver hjälp. Thomas Johansen har bara arbetat på skeppet tre månader, men har redan haft tre akututryckningar till helikopterplattan på övre däck.
Han minns en nödsituation när en gäst blev blek, kallsvettig och hade svåra bröstsmärtor. Thomas misstänkte hjärtinfarkt och kontrollerade vitala funktioner och gjorde EKG som han skickade till fastlandet. Vid nödfall samråder sjuksköterskorna med Sjöfartsverkets nationella Sjö- och flygräddningscentral. Sjuksköterskan skickar patientinformation via satellittelefon och koordinerar nödtransporten till båten i samarbete med kapten och kommandobryggan i fören.
I väntan på hjälp fick Thomas ge gästen akut nitroglycerin, morfin och syrgas medan fartygsvärdarna spärrade av och röjde på däck för landning. I fartygets trånga hissar går inga rullsängar in utan patienterna måste skjutsas i rullstol till övre däck eller bäras uppför trapporna i färjan på bår. Båten kan inte heller stanna utan bara halvera takten, från tolv till sex knop, för evakueringen. Helikoptern, eller räddningsbåten, kommer ut till fartyget från närmaste ort.
Följer upp patienter i hytter och i land
När helikoptern lyft med hjärtpatienten och båten kört vidare över havet följde Thomas Johansen upp hur det gick för personen i land.
– Ofta får man veta var de kommer in på för sjukhus, jag ringer alltid upp dagen efter.
Thomas följer även upp enklare behandling på båten genom att ringa hytten morgonen efter. Under nätterna delar sjuksköterskorna på jouren, men oftast kan de sova.
Utryckningarna beror också lite på klientelet på kryssningen. Måndag till onsdag är det ofta lugnt på kvällen med mycket äldre passagerare, som å andra sidan kan ha kroniska sjukdomar. Medan torsdag till lördag bjuder på yngre gäster som partajar mer.
– En gäst kanske har tappat ett glas på dansgolvet som någon trampar i. Eller tjejer som hyperventilerar efter att pojkvännen gjorde slut.
Över lag tycker Thomas att resenärerna brukar bete sig väl mot varandra.
– Alla åker för att det ska vara trevligt.
Öppnar närakut i vårdhytten
Sjuksköterskan öppnar ännu en låst dörr där det står ”crew”, här ligger båtens vårdmottagning. Väl inne i det stora, ljusa och sterila rummet utan fönster är det svårt att tro att vi befinner oss på en båt. Det ser ut som ett behandlingsrum på en lättakut. Det enda som skvallrar är hasparna på lådorna med mediciner.
I skåpen visar Thomas Johansen alla läkemedel. ”Fyll i knarkkortet i sjukhytt” står det på en lapp. I det låsta skåpet finns lugnande och smärtstillande.
– Det är inte alltid vi kan evakuera, därför har vi så mycket vi kan här.
Specialistsjuksköterskorna kan hantera allergiska reaktioner, ge diabetespatienter insulin, sy suturer, sätta dropp, ta EKG och sterilisera instrument. I sjukhytten tar sjuksköterskorna emot både akuta patienter och har daglig öppen mottagning för båtens anställda. Här finns akutväskor för vuxna och barn och övervakningsutrustning.
Rehabiliterar besättningen
På båten jobbar 40 olika yrkesgrupper. Sjuksköterskorna är navet i rehabiliteringen av långtidssjuka och håller ihop vårdkedjan mellan patient, chefer och företagshälsovården i land. Thomas Johansen peppar gärna medarbetare som mått dåligt att komma tillbaka till sjöss.
– Vi försöker få till frisknärvaro så snart som möjligt. Bara att ringa en medarbetare och säga: ”vi saknar dig” kan göra mycket, säger han.
Här råder nolltolerans för anställda dygnet runt i tjänst. Det gäller däremot inte gästerna, men sjuksköterskorna hanterar ingen fylla, för det finns tre fylleceller. De två britsarna på mottagningen är bara till för sjuka personer.
Thomas arbetsdygn på båten
06.00 Går upp, äter frukost i mässen.
09.00-11.00 Öppnar sjukhytten, öppen mottagning, administration, rehabärenden.
11.00 Lunch i mässen.
13.00-17.30 Gym, eller tid i land. Administration. Har jour och telefonen med. Båtgästerna anländer från 16.00.
17.30-19.00 Öppen mottagning.
19.00-06.00 Delad jour.
Fartygsvärdar blir till vårdbiträden
Sjuksköterskorna arbetar tätt ihop med fartygets säkerhetschef och fartygsvärdarna, säkerhetspersonal som också fungerar som vårdassistenter.
– De är alltid först ut och ringer oss när någon gäst behöver hjälp. De är mina förlängda armar, säger Thomas.
Klockan är 16.30. Carolas gamla dänga Mickey spelas högt medan båtgästerna börjar strömma in över landgången och välkomnas av en leende värd. I kväll går kryssningen till Visby. Thomas Johansen går förbi trapporna med guldfärgade pelare vidare upp på däck. Han berättar om en patient som klev på båten tidigare.
– Alla har ju så bråttom när de ska ombord. En kvinna ramlade och slog upp hakan. ”Nu blir det ingen kryssning” sa hon och grät. Jag sydde ihop fem stygn i hakan i sjukhytten och satte på hudfärgade plåster. ”Så, då kastar vi loss” sa jag. ”Gå och ta ett glas vin i baren”.
Hon var nöjd fast sa att hon aldrig mer skulle åka med Cinderella. Men några veckor senare kom hon tillbaka på en kryssning, sökte upp Thomas och ville tacka för vården. Han ler vid minnet.
– Jag fick kramar och presenter. Det var roligt – att vara en god ambassadör för skutan.