Inte bara lättja

Trögstartad. Fastnar du ofta i en ny tv-serie just när tentan närmar sig? Varannan student lider av skjuta-upp-beteende. Nu studerar forskare om kognitiv beteende­terapi har effekt.

Tentaresultatet ligger långt fram i tiden. I stället skjuter du upp pluggandet till förmån för att gå ut med kompisar eller surfa på internet, något som ger den där omedelbara belöningskänslan. Men tanken på pluggandet försvinner inte. Den ligger och gnager i bakhuvudet och blir till oro, ångest och i värsta fall depression.?

— Generellt kan sägas att de studenter som har större problem med uppskjutarbeteende också har större problem med att fullfölja sina studier, säger Alexander Rozental, psykolog och doktorand vid Stockholms universitet.??

Han ingår i en forskargrupp som genomför en studie tillsammans med studenthälsan på Karolinska institutet för att se om självhjälpsmaterial och gruppterapi kan hjälpa dem som har ett uppskjutarbeteende, även kallat att prokrastinera.??

Studenter rekryteras från ett flertal högskolor i Stockholmsområdet och får under åtta veckor antingen ta del av självhjälpsmaterial via internet, som i en tidigare studie visat sig ha god effekt, eller behandling i grupp. Båda behandlingarna bygger på kognitiv beteende­terapi.

??Men trots det utbredda problemet är det först på senare år som intresset för uppskjutarbeteendet har växt inom forskar­världen. Enligt Alexander Rozental beror det till stor del på att flera profes­sioner inom vården reagerat på att patienter haft svårt att fullfölja sin behandling.?

— Prokrastinerandet påverkar individen praktiskt och psykiskt, men även den fysiska hälsan. Många skjuter upp sin behandling eller väntar med att söka vård, till exempel gå till tandläkaren eller göra mammografikontroller, säger han. ?

En grundläggande instinkt hos människan är att undvika sådant som är obehagligt, och därmed kanske också farligt. Ju obehagligare en uppgift eller behandling är, desto större är risken för att den skjuts upp. ?