Satsning har gett sjuka äldre bättre vård

Stort intresse från grannländerna att lära av den svenska äldresatsningen, säger Eva Nilsson Bågenholm  under den pågående gerontologikongressen.

Demensvården och palliativa vården är områden där äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm kan konstatera att satsningen lett till tydliga förbättringar. Genom att tidigt ställa diagnosen demens och att följa riktlinjer för bemötande av personer med demenssjukdom har kvaliteten på vården ökat.

– Ju tidigare diagnosen sätts, desto bättre behandling och bemötande får patienten. Det är ofta sjuksköterskor och arbetsterapeuter gör utredningen innan läkaren sätter diagnos. Vi har premierat vårdcentraler som gjort basala demensutredningar, säger Eva Nilsson Bågenholm, sedan tidigare själv läkare i internmedicin.

Nationella mål viktiga

Hon är samordnare för regeringens satsning på de mest sjuka äldre. I den fördelas 4,3 miljarder kronor mellan de landsting och kommuner som når upp till nationellt satta mål mellan 2011 och 2014. När hon talar för kollegor från hela Norden är det just vikten av att ha gemensamma mål hon vill lyfta fram.

– Det sätter ljuset på äldrefrågan tillsammans med pengarna vi satsar. För att kunna sätta upp nationella mål, måste man först ta fram evidensbaserad kunskap.

Minska olämpliga läkemedel

De mest sjuka äldre utgörs idag av knappt 300 000 personer i Sverige. Satsningen är uppdelad på fem prioriterade områden där god läkemedelsanvändning också är ett. Nu mäts läkemedelsanvändningen utifrån Socialstyrelsens indikatorer.

– De landsting som lyckats minska användningen av olämpliga läkemedel premieras. Det gäller vissa smärtlindrande och lugnande mediciner, och sömnmedel. Äldre har en annan omsättning och drabbas av biverkningar som konfusion. De kan uppfattas som förvirrade och glömska fast det är läkemedlet som påverkat dem.

Jojo-vården ett problem

Ett av de viktigaste områdena i satsningen är att skapa samordning mellan de olika huvudmännen som äldre sjuka bollas runt emellan, akut- och primärvård i landstingen, samt kommunernas vård. Den så kallade jojo-vården är fortfarande ett problem för många gamla som blir hemskickade och sedan återinlagda i sjukvården.

– Det är inte lika lätt att mäta resultat där. Det finns varken kvalitetsregister eller nationella riktlinjer. Området är komplext och svårare att avläsa. Men vi ser goda lokala initiativ där till exempel akutvården ringer uppföljande samtal när patienten åkt hem eller att vårdcentraler inför speciella äldresjuksköterskor.

Bedömning av smärta

De kommuner och landsting som följer de nationella riktlinjerna rapporterar in det och får därefter ta del av de extra miljarderna.

Inom vården i livets slutskede ska vårdgivarna följa det nationella vårdprogrammet och redovisa det i palliativregistret. Där ingår att läkaren ska ha ett brytpunktssamtal för den sjuke eller de anhöriga om att vården går från att vara botande till att var lindrande. Dessutom ska smärtan bedömas med validerade instrument och vissa läkemedel ska finnas bland patientens vid behovs-ordinationer.

– Vi ser förbättringar hela tiden. Nu registreras 70 procent av dödsfallen utifrån det palliativa vårdprogrammet, av 80 procent möjliga. De resterande har inte behov av palliativ vård.

Mer om ämnet

• Eva Nilsson Bågenholm: Uppdraget är en stor utmaning