”Det bästa extrapasset är det som ingen tackar ja till”

Jessica Eek, specialistsjuksköterska i intensivvård och politiker för Vänsterpartiet i Region Östergötland, brukar vara noga med att hålla i sär sina olika roller offentligt. Men den här sommaren gick det inte längre. Efter ett beordrat dubbelpass gick hon hem och skrev ett uppmärksammat inlägg på Facebook.

En kvart innan Jessica Eek skulle åka till jobbet i mitten av juli för att arbeta kväll ringde hennes chef och berättade att hon behövde stanna kvar på natten också. Eftersom hon inte gick med på det blev Jessica Eek beordrad, vilket resulterade i en arbetstid på 17,5 timmar.

Den natten tog hon en bild på sig själv med trötta ögon och uppgiven blick. Fotot postade hon dagen efter tillsammans med en längre text på Facebook.

”Hade du velat att det var ditt barn jag tog hand om? Din syster, din pappa? Vill du vara på vägen när jag kör hem? ” skrev Jessica Eek bland annat. Inlägget fick stor spridning och ledde till en intervju i Expressen några dagar senare.

Besparingarna märks bland personalen

Som Vårdfokus tidigare berättat har Region Östergötland genomgått stora besparingar under året vilket bland annat lett till neddragningar av hälso- och sjukvårdspersonal. Framför allt handlar det om undersköterskor och administrativ personal som har fått sluta.

– Det har fått med sig att många andra har slutat. Problemen med personalflykt har lösts med nyexaminerade sjuksköterskor vilket ser bra ut i statistiken, men det har gjort det svårt att bemanna avancerad vård. Det blir ett enormt problem på sommaren, säger Jessica Eek.

Under sommaren ligger patienter inom intermediärvården på intensiven eller postop.  På postop arbetar framför allt allmänutbildade sjuksköterskor.

– Patienterna behöver mycket övervakning, det kan handla om förgiftningar eller stora blödningar med omfattande transfusionsbehov. Det kan bli väldigt pressande för sjuksköterskorna som ofta arbetar ensamma.

Ändrad ersättning

En hög belastning i kombination med semestertider har ökat pressen sjuksköterskorna på iva att ta extra pass. Samtidigt har regionen ändrat ersättningen för att flytta sin semester så att sena schemaändringar inte gett extra lönepåslag. Det har gjort det svårare att få personal att ta extrapass frivilligt, berättar Jessica Eek.

– Jag tycker egentligen att det bästa extrapasset är det som ingen tackar ja till. Om ingen tar dem frivilligt blir det beordning och då syns det på ett annat sätt. Facket behöver ha den statistiken.

Regionstyrelsens ordförande: ” Förhållandevis lugn sommar”

En av de som läst Jessica Eeks inlägg är hennes kollega i regionstyrelsen, ordförande Marie Morell (M).

– Det är den övergripande bilden som jag har fått från verksamhetscheferna är att det har varit förhållandevis lugnt hittills i sommar. Samarbetet med kommunerna har fungerat väl och det är viktigt för att flödet av utskrivningsklara patienter ska fungera. Vid några tillfällen har vi fått hjälp av sjukhusen i Sydöstra sjukvårdsregionen, framför allt i Kalmar och Jönköping, säger Marie Morell.

Hon har förståelse för att situationen ändå kan vara utmanande för många medarbetare som fått arbeta extra och ibland dubbla pass.

– Så ska det så klart inte vara, men tyvärr är det inget nytt. Det är olyckligt och det är en säkerhetsrisk, men jag vet att det är något som vården tar till ibland, säger Marie Morell.

Finns det något som du som politiker kan göra för att det ska undvikas?

– Vi behöver vara attraktiva som arbetsgivare och se till att det finns medarbetare som kan ta de passen. Vår strategi att ha fast anställda har ökat den andelen med 120 sjuksköterskor. Vi försöker också göra våra enheter mer robusta. Små enheter är mer sårbara för om någon blir sjuk till exempel, om man är fler kan man gå in och hjälpa till vid behov.  

Rädd för att göra fel

Som politiker är Jessica Eek van vid att sitta på andra sidan och ta emot rapporter om från vården efter sommaren. För det mesta ser de bra ut.

– Det är frustrerande att höra att patientsäkerheten inte är hotad när man vet att de som jobbar på golvet ser något helt annat. Det är klart att det finns risker när personalen måste arbeta så långa pass.

Själv ökar hennes oro för att göra fel ju fler timmar hon behöver arbeta. Det krävs god planering, framförhållning och många listor för att försäkra sig om att inget ska missas. Men det sker ofta på bekostnad av humöret.

– Jag blir trött och sur och det är klart att det märks, tyvärr ibland även av patienterna. Det känns inte bra.

Hon skulle önska att medarbetare i vården blir lite modigare och börjar säga nej till extrapass så att det märks i protokollen från APT och samverkansmöten.

Jessica Eek riktar sin kritik framför allt till politikerna, de egna verksamhetscheferna är så bakbundna av sina budgetar att de inte kan göra något åt saken, menar hon.

Du är själv politiker och sitter i regionstyrelsen, hur ser du på ditt eget ansvar?

– Det är ett enormt ansvar, så klart. Jag har min plikt att förmedla det jag ser från mina kliniska pass och driva en politik som är linje den. Men eftersom vi sitter i opposition är det svårt.

Ledningen: ”Jag är inte orolig över patientsäkerheten”

Enligt Eva-Lena Zetterlund, produktionsenhetschef på Sinnescentrum där intensivvården ingår, handlar om en handfull beordningar i sjuksköterskegruppen under sommaren hittills.

– Det är aldrig roligt att behöva göra det och jag har full respekt för att enskilda medarbetares uppfattning. Men intensivvård är en trång sektor och vi har toppar då vi måste utgå från patienttrycket helt enkelt, säger Eva-Lena Zetterlund.

Hon understryker att samtal om extrapass alltid sker i samråd med medarbetaren, även om man ibland blir tvungen att beordra en anställd.

– Under sommaren har man så många att välja på och vi måste också värna semesterrätten för de som är lediga. Det är en balansgång, men vi har i alla fall inte behövt bryta några semestrar.

Kan du känna oro för patientsäkerheten när en sjuksköterska har arbetat 17 timmar i sträck?

– Generellt sätt har sjuksköterskorna hos oss på intensivvården en väldigt gedigen kompetens och jag har fullt förtroende för dem. Det finns också ett en stadga i teamet runt om dem. Jag är inte orolig för patientsäkerheten, det är jag inte.

Vårdförbundet: ”Det är problem året om, men det märks mer på sommaren”.

Lina Gustafsson, styrelseledamot i Vårdförbundet avdelning Östergötland, bekräftar den bild som Jessica Eek ger.

– Det är samma bild vi fått från medarbetare på avdelningen där man upplevt en bitvis tung belastning med mycket dubbelpass och beodringar, men man har hållit sig flytande tack vare att det inte har varit en 100-procentig beläggning.

Eftersom det fortfarande är en bit kvar av sommaren i vården är det för tidigt att utvärdera den i sin helhet. Under tiden fångar Vårdförbundet lokalt in röster från medlemmar ute i verksamheterna.

– Vi har gjort arbetsplatsbesök på de olika sjukhusen under varje semesterperiod för att höra hur de har det. På sommaren har medlemmarna det extra svårt att hinna höra av sig till oss själva och då är det extra viktigt att vi kommer ut till dem, säger Lina Gustafsson.

Vid Linköpings universitetssjukhus har Vårdförbundet uppfattat att antalet vårdplatser varit relativt gott, men att det ibland sker på bekostnad av  att personalen behöver ta fler extrapass för att kunna täcka upp.

– Vi har förstått att många fått hoppa in och jobba extra, ibland upp till tio dagar i sträck.

Vad händer med dygnsvilan då?

– Min bild är att man inte efterlever de bestämmelserna. Det är problem året om, men det märks mer på sommaren. Vi behöver ta ett helhetsgrepp och se om det är specifika avdelningar eller det ett övergripande problem som bryter mot dygnsvilan. Det är allvarligt att de inte följer reglerna som faktiskt finns och vi kommer fortsätta arbeta med den frågan.

Även de andra sjukhusen i Region Östergötland, Vrinnevisjukhuset i Norrköping och Lasarettet i Motala, har dragits med bemanningssvårigheter en längre tid och därför dragit ned på vårdplatserna ytterligare till sommaren.

– Många har slutat och de som är kvar får arbeta väldigt hårt.

Lina Gustafsson berättar att de också får rapporter om att det fungerar bra i flera verksamheter.

– Då börjar man nästan undra vad som är bra egentligen? Vi upplever att det har skett en normförskjutning som innebär att så länge det inte är värre än förra sommaren så är det bra? Så ska det ju inte heller vara.