Domen som hejdade övertidsmotståndet
En rättstvist i Arbetsdomstolen minskade Vårdförbundets möjligheter att begära skadestånd vid höga uttag av övertid. Tvister är lagda på is och medlemmarna har gått miste om miljontals kronor. "Vi känner oss maktlösa", säger Vårdförbundets ordförande i Norrbotten.
För några år sedan inledde Vårdförbundet i Norrbotten en stor kartläggning av övertiden bland sina medlemmar i regionvården. Anledningen var att många hade jour- och beredskap, och därmed mycket övertid, inbyggt i sin arbetsvardag. Som på operation i Gällivare, där specialistsjuksköterskorna än i dag jobbar ungefär 15 timmar beredskap utöver sin 40-timmarsvecka.
Kartläggningen visade att övertidsproblemen fanns inom alla former av specialistvård. Under åren 2014 och 2015 hade mellan 120 och 126 personer jobbat mer än 200 timmar övertid, varav cirka 17 årligen passerade 350 timmar, vilket är den lagliga gränsen så länge inte regionen drabbats av en katastrof eller epidemi.
Diskussion slutade i oenighet
I stället för att tvista om eventuella arbetstidsbrott valde Vårdförbundet och arbetsgivaren en medelväg. De satte samman en arbetsgrupp i hopp om att hitta lösningar.
En av dem som medverkade var Karin Jonsson, förtroendevald vid operation i Sunderbyn, en arbetsplats som vid den tidpunkten hade höga övertidssiffror. Det hon framför allt minns från mötet är enhetschefernas brist på vilja.
– De kom inte med några förslag, de pratade bara om att beredskapen absolut inte kunde tas bort. Efter två halvdagar upplöstes gruppen eftersom vi var oeniga, säger hon.
Tvist gav ingen utdelning
I början av 2016 gick Vårdförbundet vidare genom att kalla till två separata tvisteförhandlingar med skadeståndsanspråk på sammanlagt sex miljoner kronor för åren 2014 och 2015. Utan tvekan fanns det medarbetare som låg över det tillåtna övertidsuttaget, ändå slutade det i oenighet.
Mats Lundberg, HR-strateg och förhandlingschef i Region Norrbotten, menar att det finns goda förklaringar till övertiden. Den betraktas inte som en hållbar lösning, utan något man tvingats ta till vid sjukdomsfall och akuta situationer. Han menar att regionen jobbar på bred front för att lösa problemen, bland annat genom förändrad schemaläggning, planering och intensifierad rekrytering.
– Men huvudskälet till att det slutade i oenighet är enkel: vi ser inte att Vårdförbundet har rätt till skadestånd, säger Mats Lundberg.
Domen förändrade allt
Han sätter fingret på en känslig fråga, som har sin grund i en rättstvist mellan fackförbundet Kommunal och Sörmlands landsting. Förra året kom ett beslut från Arbetsdomstolen som innebär att det i princip är omöjligt att driva övertidsfrågor som brott mot det centrala kollektivavtalets allmänna bestämmelser, i alla fall så som avtalet är skrivet nu. I Norrbotten och på många andra håll saknas det även lokala avtal som förbundet kan använda sig av i tvister.
– Vi känner oss maktlösa. Arbetsgivaren kan köra i 200 knyck på en 110-väg, det är tillåtet att kräva hundratals timmar övertid av våra medlemmar utan att man kan säga att de är oansvariga i frågan. Jag tycker att det är hemskt, säger Erica Ohlsson, ordförande i Vårdförbundet Norrbotten.
Går miste om miljontals kronor
Samma bild ger förtroendevalda från andra delar av landet. Många hade pågående tvister om övertid som fick läggas på is när rättsfallet i Arbetsdomstolen startade. Som exempel kan nämnas hur det har förändrats för medlemmarna i Västra götalandsregionen. Tidigare, under 00-talet, fick de omkring en miljon kronor i skadestånd att dela på – två år i rad.
– Vi hade två pågående tvister med Sahlgrenska universitetssjukhuset som ajournerades när domen kom. Då stod det klart att det skulle bli svårt att få ut något skadestånd i dessa två fall samt i framtiden, säger Ola Sjöholm, förbundsombudsman i Västra götaland.
SKL har en annan bild
Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef på Sverige kommuner och landsting, SKL, tycker att det är en självklarhet att regler och avtal ska följas.
– Det är en fråga om arbetsmiljö och säkerhet som vi och fackförbunden är överens om, säger hon.
Vad tycker du om att era medlemmar i vissa fall tar ut mer övertid än tillåtet enligt lagen?
– Vår bild är att arbetsgivarna gör vad de kan för att följa lag och avtal men i vissa fall sker det misstag och det är förstås olyckligt.
Har ni fått signaler om att enskilda medarbetare ligger över 350 timmar per år?
– Vi har inga sådana uppgifter. Däremot vet vi att arbetstiden är en het fråga, både för arbetsgivarna och för de fackliga organisationerna. Det är en av anledningarna till att vi på många sätt jobbar med att ta fram bra råd och stöd kring arbetstider. Vi för en kontinuerlig dialog med facken, säger Jeanette Hedberg.
Lämnade förhandlingarna
Under våren 2017 inledde parterna diskussioner om ändringar i de allmänna bestämmelserna. Vårdförbundet önskade att avtalet skulle kunna användas vid tvister om höga uttag av övertid. Men SKL sa nej till samtliga yrkanden och till slut lämnade Vårdförbundet förhandlingsbordet.
Ett alternativ som står till buds är att anmäla övertidsuttaget till Arbetsmiljöverket, som övervakar bestämmelserna i arbetstidslagen. Men då kan Vårdförbundet och medlemmarna inte få något skadestånd som vid ett avtalsbrott, utan en eventuell sanktionsavgift tillfaller staten.
Får kritik av revisorerna
Arbetstidslagen bygger dessutom på att Vårdförbundet och arbetsgivaren arbetar gemensamt med förläggningen av arbetstiden. Där finns det i dag stora problem på många håll, inte minst i Norrbotten där övertiden fortsätter att öka. Under 2016 jobbade 128 personer mer än 200 timmar, varav 24 hade passerat den övre gränsen 350 timmar.
Det är en av många orsaker till att regionens revisorer för första gången valt att anmärka på regionstyrelsen för bristande måluppfyllelse, styrning och kontroll. Det handlar om en samlad bild av ekonomi och verksamhetsmål, och omfattar i högsta grad övertidsarbetet.
– Det känns sorgligt, men vi var tvungna att betona det allvarliga läget. Det är svårt att rekrytera personal, men övertiden har på något sätt normaliserats och blivit en lösning på problemet. Det är en oroväckande utveckling, säger Marita Björkman (S), ordförande för Norrbottensregionens revisorer.
Vårdförbundet i Norrbotten kommer nu att testa en helt ny strategi och driva övertidsfrågan genom arbetsmiljölagen. Om arbetsgivaren inte tillmötesgår de krav som förbundet lägger fram kommer de att vända sig till Arbetsmiljöverket.
Vårdfokus granskar övertid
Statistiken omfattar övertids- och mertidsarbete för Vårdförbundets medlemsgrupper, det vill säga alla anställda sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker i samtliga 21 landsting och regioner.
Den totala övertiden har varit relativt stabil under de tre senaste åren. Under 2016 landade den på sammanlagt 3 132 659 timmar.
- Det är lika mycket som de fyra yrkesgrupperna jobbade totalt i Region Gävleborg. Den gjorda övertiden motsvarar alltså ett mellanstort svenskt landsting.
- Den ungefärliga kostnaden för övertiden förra året uppgår till 1,05 miljarder kronor. Det hade räckt till att anställa 2 029 personer med en genomsnittlig landstingslön.