Forskare: Samarbetet i företagshälsovården behöver utvecklas

Inom företagshälsovården känner personalen tillit och förtroende för varandra. Ändå knakar det i samarbetet mellan olika professioner i teamet. Sjuksköterskorna rapporterar högst arbetsbelastning, visar en doktorsavhandling.

Nu finns den första doktorsavhandlingen gjord av en specialistsjuksköterska inom företagshälsovård, Anna-Karin Mouazzen. När hon själv började inom branschen blev hon förvånad.

– Styrkan i företagshälsovården ska vara teamen med olika professioner. Men jag kände inte något lagarbete utan arbetade för mig själv och undrade vad alla andra gjorde, säger hon.

Hon hade då tidigare arbetat i 20 år som operationssjuksköterska och enhetschef. Skillnaden var stor. För att en operation ska kunna genomföras krävs att alla i laget är närvarande med sin kompetens.

Läkare mest positiva till samarbetet

Anna-Karin Mouazzen bestämde sig för att undersöka hur personalen i företagshälsovården upplever teamarbetet och även hur det står till med deras arbetsmiljö i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet.

Personal från olika professionsgrupper deltog i en enkät. I resultatet fick Anna-Karin Mouazzen den egna erfarenheten bekräftad.

– De tyckte inte att teamarbetet fungerade så bra. Särskilt koordination mellan dem brast. Upplevelserna skilde sig mellan yrkesgrupperna. Arbetsmiljöingenjörer och läkare var mest positiva. Psykologer och beteendevetare var mest negativa. Sjuksköterskors erfarenheter låg mitt emellan, säger Anna-Karin Mouazzen.

Det är känt från tidigare forskning att läkare ofta är nöjda med teamarbetet, medan yrkesgrupper lägre i hierarkin är mindre nöjda.

– Psykologer brukar vara på läkarnas nivå. Men i min studie tyckte de till och med att de förlorade professionalitet när de arbetade tillsammans med andra professioner.

Specialistsjuksköterska i företagshälsovård

Relativt få i de yrkesgrupperna var specialistutbildade. Bland sjuksköterskorna hade hälften specialistutbildning.

Anna-Karin Mouazzen är också kursansvarig på landets enda utbildning till specialistsjuksköterska i företagshälsovård vid Örebro universitet. Det finns liknande magisterutbildningar på Umeå universitet och Karolinska institutet.

– Jag vill slå ett slag för specialistutbildning för sjuksköterskor, som jag tycker behövs om man ska arbeta i företagshälsovården. Specialistutbildningen är så annorlunda mot grundutbildningen. Den är inriktad på arbetsmiljö, säger hon.

Inom företagshälsovården arbetar de olika professionerna både på organisationsnivå och individuellt med anställda.

– Allt kretsar kring att förbättra arbetsmiljön och ge stöd. Det kan gälla stress, utbrändhet och psykisk ohälsa. Men också buller, bly, kränkande särbehandling, hälsokontroller och mycket annat, säger Anna-Karin Mouazzen. I en av hennes studier genomfördes fokusgruppsintervjuer.

– Professionerna hade olika sätt att ta emot sitt uppdrag. Arbetsmiljöingenjörer går ut och undersöker. Psykologerna fann en teori och ville lösa problemet utifrån den. Det blev tydligt att de olika yrkesgrupperna var skolade in i olika synsätt från sina universitetsutbildningar, likaså sjuksköterskorna.

I en studie undersökte hon personalens egen psykologiska, sociala och organisatoriska arbetsmiljö. Deltagarna upplevde socialt stöd, med tillit till och förtroende för varandra. Sjuksköterskorna stack ut genom att uppleva högst arbetsbelastning.

– Sjuksköterskor och även läkare upplever att de är starkt bundna till tidböcker. Om man som sjuksköterska ständigt är uppbunden med exempelvis hälsokontroller, så kan det vara svårt att hinna prata och arbeta i team.

Mobbning oroar forskare

Hon upptäckte något som förvånade och oroade henne: att mobbning förekom i lika hög utsträckning som i resten av arbetslivet.

– Det tycker jag är anmärkningsvärt. Sju procent rapporterade att de sett någon utsättas för mobbning eller kränkande särbehandling de senaste sex månaderna. Man önskar att det inte var så.

Vad behövs för att företagshälsovården ska bli bättre?

– Nummer ett är specialistutbildning för alla aktuella yrkesgrupper och bättre lagstiftning. Med högre krav skulle arbetsmiljöbrotten kunna vara färre.