Hot och våld ökar i arbetslivet
Tvärtemot vad många tror ökar inte våldet i samhället. Däremot blir det allt farligare att gå till jobbet.
Arbetslivet skiljer ut sig när det gäller hot och våld. I resten av samhället har problemet i stort sett varit konstant de senaste 20 åren, men forskning visar entydigt att något särskilt har hänt på våra jobb. Värst drabbade är kvinnor inom den offentliga välfärdssektorn och problemet började öka samtidigt som de stora nedskärningarna inleddes i början av 90–talet. Fram till 2001 ökade hot och våld inom vården, skolan och socialt arbete.
Vården, poliser och väktare tillhör de mest utsatta yrkesgrupperna. Ofta möter de samma människor men till skillnad från dem med uniformer har vårdpersonal varken vapen eller kunskap om våldsamma situationer. Ändå förväntas man kunna hantera aggressiva och drogpåverkade personer. ?
Övervakningsyrkena toppar fortfarande listan, men vården drar iväg och 2004 kom 7 av 10 anmälningar om arbetsskador på grund av våld eller hot från vård- och omsorgssektorn. Mest utsatta är sjuksköterskor, sjukvårdsbiträden och hemvårdare.??
Kriminologen Sofia Wikman som forskar på våld i arbetslivet ser tre tänkbara förklaringar:?l våldet har ökat?l anmälningsbenägenheten har ökat?l arbetsmiljön har försämrats?
— Förmodligen är det en kombination av alla tre, säger hon.?
Den ökade viljan att anmäla hör ihop med att begreppet våld har utökats. ?
— Det var faktiskt inte bättre förr utan vi har blivit bättre på att beteckna saker som våld. Vi tar ingen skit, säger Sofia Wikman.??
Samtidigt finns det ett stort mörkertal bland vårdpersonal eftersom de ursäktar sina patienter. När Statistiska centralbyrån 1993 frågade personal inom äldreomsorgen om de hade blivit utsatta för våld under det senaste året svarade bara 6 procent ja. När frågan i stället löd ”har du blivit slagen eller riven”, svarade hela 73 procent ja.?
Sjuksköterskor och läkare lever också i en kultur där man skapar relationer till patienterna och vill visa att man står pall. Poliser däremot har lagboken färsk i huvudet och är vana vid att säga ifrån.?
— Det är lättare att anmäla någon på stan, än en patient som du vårdar dagligdags, säger Sofia Wikman.??
Ytterligare en förklaring är den självuppfyllande profetian. De senaste 15 åren har medierapporteringen om hot och våld skjutit i höjden, särskilt inom vården. Ofta dras de extrema händelserna upp vilket skapar en känsla av en allmän trend och ett framväxande problem. ?
Redan 1980 målade tidningen Kommunaktuellt upp den här nattsvarta bilden:
”Hot, aggression och öppet våld finns inte längre enbart i storstädernas skolor. Lärare slås ned. Det är våldtäktsförsök. Skolpersonalen riskerar livet. Skolan drar sig för att kalla på polisen.” ?
Nedskärningarna i vården spelar också roll. Färre anställda och nedläggningen av stora institutioner innebär att risken ökar, liksom stress, ensamarbete och tillfälliga anställningar.?
— Erfarenhet ger trygghet, nyanställda råkar oftare ut för hot och våld, säger Sofia Wikman.??
Hon är kluven inför att polisanmälningarna från vården ökar eftersom det i grunden är ett arbetsmiljöproblem och alltså arbetsgivarens ansvar. Sofia Wikman tycker att man ska anmäla till Arbetsmiljöverket och se till att det utreds. Det är viktigt att man kan prata öppet om problemet och personalen får inte skuldbeläggas.?
Hjälper det att anmäla??
— Ja, arbetsgivaren är skyldig att utreda orsaken och skyddsombuden kan stoppa en verksamhet som är farlig.?
Hur kommer det sig då att våldet i samhället i stort tycks ligga kvar på en oförändrad nivå? Varje vecka läser vi om till synes nya fenomen som stenkastning mot ambulanser och elever som trakasserar sina lärare. Förklaringen är att det handlar om några få, extrema händelser.?
— När någon kastar sten på en ambulans är det oerhört upprörande och folk reagerar med all rätt. Men det betyder inte att det är vanligt. I själva verket är det oerhört allvarligt men väldigt sällsynt, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi.?
Han har ytterligare en förklaring till varför våldet ökar i arbetslivet: Auktoriteten har minskat vilket gör det lättare att angripa och anmäla exempelvis en tjänsteman.?
— Det är en demokratisk utveckling som har en negativ baksida.
Lästips.
- Estrada F med flera. Violence at work — the emergence of a social problem. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention 2010;1:46–65.
- Jerre K. Ökat hot och våld i arbetslivet
— en följd av förändrade arbetsförhållanden? En studie utifrån de svenska Arbetsmiljöundersökningarna 1991—2005. Sociologisk forskning 2009;1:67-85. - Viitasara E. Violence in caring: Risk factors, outcomes and support. Doktorsavhandling, Karolinska institutet 2004.
- Wikman S. Våld på jobbet. Beskrivningar av våld i arbetslivet 1978—2004 i facklig press. Sociologisk Forskning 2008;3:6-31.
- Wikman S. Hårdare tag i arbetslivet? Åtgärder mot våld i arbetet i facklig press 1978—2004. Manus inskickat april 2010.