Ny global plan ska stoppa resistens

Ny global plan ska stoppa resistens
Gabriel Wikström deltar i WHO:s möte om antibiotikaresistens som pågår i Genève den här veckan. Foto: TT

Efter år av påtryckningar från länder som Sverige och Storbritannien presenterar WHO en handlingsplan.

Resistenta bakterier ett av de största hoten mot hälsa i världen.

Varje år beräknas 25 000 människor dö i EU för att deras bakteriella infektioner inte gått att behandla med antibiotika. I USA är siffran lika stor och i Thailand 38 000 dödsfall. I de allra flesta länder mäts varken antalet smittade eller döda.

WHO, Världshälsoorganisationen, har tidigare fått kritik för bristande handlingskraft vad gäller resistensutvecklingen. Bakterier som MRSA, VRE, penicillinresistenta pneumokocker, ESBL, gonorre- och tuberkulosbakterier sprids samtidigt i lavinartad hastighet i världen. Studie efter studie visar att de finns på sjukhus, i samhället, hos djuren, i jord och vattendrag.

Världshälsoförsamlingen

Men den här veckan samlas WHO:s Världshälsoförsamling i Genève och väntas då anta den globala handlingsplanen. Om de 194 medlemsländerna kan enas är det ett viktigt steg på vägen. Det kommer innebära kostsamma förändringar.

I dag säljs antibiotika fortfarande fritt utan krav på läkarordination i många länder. Dessutom används enorma mängder i djurfoder. Förutom regler saknas ofta olika former av registrering, av antibiotikaanvändning, resistensutbredningen och antalet sjuka.

– Vi behöver en global handlingsplan eftersom antibiotikaresistens är en global fråga, som måste lösas gemensamt. Resistenta bakterier är ett växande problem som korsar gränser och det måste också lösningarna göra, säger Gabriel Wikström, folkhälso, sjukvårds- och idrottsminister.

Flera drivande regeringar

Han är på plats i Genève och höll i går en ministerträff för att diskutera resistensutvecklingen. Sverige har varit ett av de länder som drivit på WHO i frågan. Sverige har haft flera regeringar i rad som engagerat sig och har en rad internationellt kända experter. En av dem är infektionsprofessorn Otto Cars, som deltagit i framtagandet av handlingsplanen.

Han menar att planen är en betydelsefull vändpunkt och ett bevis på att resistensfrågan äntligen hamnat i fokus.

– Om alla länder bara följer planen blir det bättre i världen. Men mycket ligger utanför WHO:s mandat, som att förhandla om strikt reglering. Medlemsländerna måste pressas till det de inte gör självmant.

Han lyfter också fram de fattiga ländernas behov av hjälp, för att de ska ha möjlighet att följa planen.

– Det behövs pengar till att stödja deras behov, för att få tillgång till de preparat de behöver och hitta regleringsmekanismer som gör antibiotika inte säljs utan kontroll.

Han menar att de fattiga länderna redan drabbas mer av de resistenta bakterierna, och att det kommer bli ännu värre.

WHO:s handlingsplan

WHO:s globala handlingsplan består av fem strategier:

  • Öka medvetenheten. Kunskapen behöver ökas om hur resistens utvecklas. Mer information och utbildning i sjukvården, djurhållning och jordbruk.
  • Bättre övervakning och forskning. Sverige bidrar just nu med att utveckla ett inrapporteringssystem av resistensutveckling som är obligatoriskt hos oss.
  • Minska infektionerna. Antibiotikaanvändning till djur ska minskas genom bättre djurhållning och mer vaccin. Striktare hygienregler i sjukvården.
  • Effektiv antibiotikaanvändning. Läkemedlet ska ordineras vid rätt tillfälle och mer restriktivt.
  • Utveckla ekonomiska modeller. Det behövs forskning om kostnader och investeringar till nya läkemedel, bättre diagnostik och vaccin.

Världshälsoförsamlingen är WHO:s högsta beslutande organ och pågår till den 26 maj. Under mötet träffas hälso- och sjukvårdsministrar från hela världen. Vid det efterföljande styrelsemötet tar Sverige plats i WHO:s styrelse genom Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm. Sist Sverige satt i styrelsen var åren 2000-2003.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida