Ständiga sjukluckor på iva i Östersund: ”Det här sliter sönder oss”

Sjukskrivningarna i vården har fått ny aktualitet efter vinterns myndighetsrapporter. På iva i Östersund ligger sjukskrivningstalen konstant högt. Det leder till ett moment 22 av personalbrist, ökande belastning och svårigheter att rekrytera.

Det råder dämpad och fokuserad stämning på intensivvårdsavdelningen i Östersund. Sjuksköterskor, undersköterskor och läkare rör sig målinriktat genom korridorerna med blickarna stadigt i fjärran. I dag är avdelningen fullbelagd med patienter.

Dörrarna in till patientrummen är målade i färgglada, konstnärliga mönster, och mörkorange partier bryter av mot de annars vita väggarna. Ivasjuksköterskan och enhetschefen Lena Raftevold bidrar till färgprakten med sina rosaglittriga tofflor.

– Vi har världens bästa arbete. Intensivvård är det roligaste man kan jobba med, säger hon.

Sjuktal på tio procent

Men det räcker inte när sjukskrivningstalen på avdelningen konstant ligger kring tio procent.

– För en intensivvårdsavdelning blir det ett moment 22. Jag kan inte ringa en pool, ta en undersköterska eller en sjuksköterska från en annan avdelning. Det är bara vi, och när vi behöver jobba extra är det på bekostnad av oss själva. Till slut blir någon annan sjuk.

Östersunds sjukhus är det enda sjukhuset i Region Jämtland Härjedalen, och har således regionens enda intensivvårdsavdelning. När Lena Raftevold började här 2019 hade avdelningen sju ivaplatser. Inför sommaren 2024 gick man ner till sex platser, och kom aldrig tillbaka till sju igen. Personalen har inte räckt till.

”Vi kan aldrig säga nej”

– Vi tar emot alla former av patienter. Allt från de med komplikationer som sepsis eller infektion från andra avdelningar, till traumapatienter, både barn och vuxna. Vi kan aldrig säga nej till någon, även om vi har fullt, säger Lena Raftevold.

Avdelningen har omkring 60 medarbetare, varav 35 är sjuksköterskor. I januari i år var den totala sjukfrånvaron 11,4 procent. Januari är visserligen en månad då många är sjuka generellt – men det är ändå väldigt höga nivåer, menar Lena Raftevold.

– Vad siffrorna står för kan vi aldrig riktigt veta. Men vi ser en ökad frekvens av migrän. Kan det stå för stress? Det är klart det kan. Stress gör en också mer mottaglig för virus.

Mest korta sjukskrivningar

Större delen av sjukskrivningarna är korta, enstaka dagar upp till ett par veckor. Men det finns sjukskrivningar som pågått i ett par år.

Magnus Björkegren och Helena Månsson är sjuksköterskor på iva här i Östersund sedan många år tillbaka. De tunga perioderna har blivit fler och längre, tycker de.

– Vi hinner inte reflektera när det hänt jobbigare grejer, utan det är direkt på att fortsätta jobba, säger Magnus Björkegren.

Jobbet i sig är bra, betonar både han och Helena Månsson. Men kraven ökar hela tiden. Mer ska göras med patienterna som är kvar längre än förr, andra avdelningar förväntar sig ständigt att iva ska kunna ta emot patienter med kort varsel och dessutom ska avdelningen konstant serva övriga sjukhuset med olika uppgifter, som att lägga katetrar dagtid och fungera som uppvakningsavdelning på helger och kvällar.

Känner plikt att ställa upp

Den ständiga personalbristen gör att det finns lediga extrapass var och varannan dag, ibland flera per dag. Många känner en plikt gentemot både kollegor och patienter att ställa upp och ta dem.

– Om man vet att vi är kort om personal, att någon är sjukskriven, då stannar man och jobbar. Dels för ens kollegor som man vet får en pissig natt annars, dels för att patienten annars inte får den vård den behöver. Till slut går folk in i väggen och blir långtidssjukskrivna i stället, säger Magnus Björkegren.

Att den befintliga personalen själva täcker upp för varandra och ständigt jobbar utöver sin ordinarie arbetstid blir en ond cirkel, menar han.

– Det är på bekostnad av vår hälsa. Vi har jättemycket korttidssjukfrånvaro. Vad det beror på är svårt att säga. Om vi är så mycket sjuka, eller om det är att man inte orkar, säger Magnus Björkegren.

Larm från myndigheterna

Den arbetsmiljörelaterade ohälsan och de höga sjukskrivningstalen i vården är knappast någon nyhet, men har fått ny aktualitet de senaste månaderna.

I slutet av 2025 publicerade Arbetsmiljöverket resultatet av sin nationella tillsyn av akutsjukhus och primärvård. Myndighetens slutsats var att sjukvården har så allvarliga arbetsmiljöproblem att det påverkar både vårdens kvalitet och vårdpersonalens hälsa.

Tre av fyra inspekterade vårdarbetsplatser fick krav på åtgärder. Den vanligaste bristen var ohälsosam arbetsbelastning, vilket också var den främsta orsaken till anmälda arbetssjukdomar bland personal i hälso- och sjukvården under perioden.

”Vi ser tydligt att problemen inte ligger hos enskilda chefer eller medarbetare, utan i vårdens strukturer och styrning”, skrev Arbetsmiljöverkets generaldirektör Lars Lööw i en debattartikel i DN.

I början av 2026 kom Försäkringskassans lägesrapport om stressrelaterad sjukfrånvaro. Stressrelaterade sjukskrivningar ligger på historiskt höga nivåer, och högst är sjukfrånvaron i vård, skola och omsorg – vilket beror på problem i arbetsmiljön, enligt rapporten.

Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg blev den andra myndighetschefen på kort tid att uttrycka indignation över stressen i välfärdssektorn.

– Det finns ett ansvar att utkräva av stora offentliga arbetsgivare. Det behöver göras stora satsningar på de här yrkesgrupperna för att skapa drägliga arbetsvillkor, sa han till SVT.

Ministern kallade till krismöte

Som ett resultat kallade sjukvårdsminister Elisabet Lann till ett krismöte i mitten av februari där bland annat Vårdförbundet, Läkarförbundet och Sveriges kommuner och regioner deltog. Efter mötet meddelade regeringen att det ska tillsättas ett forum för vården som ska hantera personalbristen och de höga sjukskrivningstalen.

Både Vårdförbundet och Läkarförbundet har i flera år efterlyst en kriskommission för vården. Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro var nöjd efter mötet och menade att alla för första gången är överens om problembilden.

På Östersunds sjukhus är personalen tveksam till om den nyväckta diskussionen kommer förändra något i deras arbetssituation.

– Det som tröttar ut oss är att vi hela tiden får höra att det är på gång. Men det händer liksom ingenting. Med bättre återhämtning skulle vi orka jobba längre, men det verkar man inte ens fundera på, säger Helena Månsson.

Funderar på deltid

Själv funderar hon hela tiden på att gå ner i tid. Som heltidsanställda är hon och Magnus Björkegren i minoritet på avdelningen.

– Jag tänker att man ska klara att jobba heltid. Men jag känner ju att det sliter, säger Magnus Björkegren.

Egentligen vore det mer taktiskt att gå ner till åttio procent och ta extrapass, eftersom det utgår övertidsersättning vid deltidsjobb, påtalar han.

– Då skulle jag jobba mindre och tjäna mer.

Dygnsvilan ändrade spelplanen

Att deltid börjar bli norm oroar enhetschefen Lena Raftevold. Hon delar chefskapet med Malin Björklund, även hon ivasjuksköterska. Båda cheferna upplever att deltiderna har ökat sedan det blev krav på elva timmars dygnsvila 2023.

Innan den nya regeln kom kunde personalen styra mer över sitt schema och det var lättare att få till fridagar och mer sammanhängande ledigheter.

– Nu är det väldigt stelbent, och det är en frustration hos våra medarbetare, säger Malin Björklund.

Men enligt ivasjuksköterskan Sanna Stenborg blir det fel att lägga skulden på regeln om elva timmars dygnsvila.

– För mig har det betytt jättemycket att jag slipper jobba kväll och sedan dag, säger Sanna Stenborg.

Hon skulle i stället vilja se en allmän arbetstidsförkortning så att en heltid motsvarar sex timmars arbetsdag.

Att avdelningen konstant har omkring tio procents sjukskrivningar tycker hon inte är konstigt.

– Jag tror att det är en direkt produkt av den arbetsmiljö vi har. Jag ger alltid hundra procent, och mina kollegor är likadana. Sedan finns det inte så mycket kvar när vi kommer hem.

Sanna Stenborg märker en uppgivenhet bland sina kollegor. De har länge blivit lovade en ny arbetstidsmodell, utan att något kommit till skott.

Hon skulle egentligen vilja gå ner till deltid hon också, för att värna hälsan och orka göra saker på fritiden. Men det blir för kostsamt.

– Jag är trött nu och orkar inte hitta på saker med mina barn. Men om jag går ner i tid drabbar det min pension längre fram i livet. Jag älskar mitt jobb, men önskar att jag fick möjlighet att ha en meningsfull fritid med bättre återhämtning.

Övertidstimmarna ökade

Lena Raftevold klickar fram siffror på sin dator: Både 2024 och 2025 jobbade personalen på iva ungefär 70 000 timmar totalt. Men 2024 var antalet övertidstimmar drygt 2 100. 2025 hade siffran stigit till nästan 5 600 timmar.

– Hur ska vi kunna locka hit nya kollegor? Vi har haft en jättetuff höst med hög vårdtyngd, så vi har behövt bemanna upp. Blir det då ökad korttidsfrånvaro innebär det ytterligare belastning på oss som inte är sjuka, säger Lena Raftevold.

Avdelningen har annonser ute för sommarvikariat, fasta underskötersketjänster och tre ivasjukskötersketjänster. Många söker de två första kategorierna av jobb.

– Men intresset för att söka sjukskötersketjänsterna är nästan obefintligt, säger Malin Björklund.

Schema för 15 veckor

Nästan hela korridorsväggen utanför chefernas kontor täcks av scheman. De turas om att lägga schema 15 veckor i taget, något som tar nästan två veckors arbetstid varje omgång.

Lena Raftevold och Malin Björklund har en idé om vad som skulle kunna förbättra läget: En ny schemamodell som ger mer återhämtning. De skulle vilja att en heltid motsvarade 85 procents arbete under terminerna, där 80 procent är kliniskt arbete och fem procent är förkovran.

– Och sedan på somrarna jobbar alla hundra procent, frivilligt såklart. Då tror jag vi att skulle bli otroligt mycket mer attraktiva, säger Lena Raftevold.

Dessutom behövs en tidsviktning så att varje natt blir värd mer i ledig tid eller pengar, menar de. Om det blir verklighet återstår att se. Regionens hälsosjukvårdsnämnd har nyligen varit på besök, efter att Lena Raftevold uttalat sig i Dagens medicin.

– Vi har otroliga medarbetare. Men det här sliter sönder oss. Det är ett systemfel.

Oväntad nyhet från ledningen

En vecka efter Vårdfokus besök i Östersund kommer beskedet att regionledningen vill införa nya scheman för medarbetarna på Östersunds sjukhus slutenvårdsavdelningar.

De nya schemana ska ge mer sammanhängande ledighet och säkra personalens återhämtning, och lösningen ska vara klar i september, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Anna Granevärn.

Beskedet är en överraskning för såväl Vårdförbundet i Jämtland Härjedalen som Lena Raftevold och Malin Björklund. Vårdförbundet är kritiska till att de inte har informerats, och ivacheferna tycker det är lite för tidigt att ropa hej ännu.

Men en blygsam förhoppning vågar sig Lena Raftevold på. Det här är åtminstone mer än regionen någonsin sagt tidigare. Kanske ljusnar det vid horisonten.