Landstingsledningen förbryllad över sjuksköterskebristen i Östergötland
Landstingsledningen i Östergötland får inte ihop den stora bristen på sjuksköterskor i länet med hur det ser ut på pappret. Statistiken visar att landstinget aldrig har haft så många sjuksköterskor som nu. Ändå är bristen högst påtaglig på sjukhusen — både i Linköping och i Motala.
Som Vårdfokus tidigare berättat är det bemanningskris på akutmottagningen och på flera avdelningar på Universitetssjukhuset i Linköping. Cirka 70 procent av akutens sjuksköterskor har slutat bara det senaste året. På hela sjukhuset saknades det i slutet av augusti ett 80-tal sjuksköterskor. Men krisen omfattar inte bara sjukhuset i Linköping – lika illa är det i Motala.
– Motala lasarett är ett mindre sjukhus och antalet som har lämnat är därför inte lika stort – men problemet med underbemanning och hög arbetsbelastning gäller där också, säger Hedvig Axén, styrelseledamot i Vårdförbundets avdelning i Östergötland.
Förhandling om lösningar
I går träffades fack och arbetsgivare i ett samverkansmöte för att diskutera lösningar på bemanningskrisen. Inte mycket nytt kom upp, men, säger Hedvig Axén, de fackliga representanterna fick höra att landstingsdirektören inte har känt till omfattningen av problemet.
– Det är lite märkligt. Att allt fler lämnar landstinget är inte något som har uppkommit akut, ändå säger landstingsdirektören att hon inte har fått några signaler om att det är så illa. Kan det vara så att allt inte rapporteras upp till högsta landstingsledningen, frågar sig Hedvig Axén.
Kunde inte förutses
Landstingsdirektören Barbro Naroskyin å sin sida säger att varken hon eller övriga landstingsledningen hade kunnat förutse bemanningskrisen, som enligt henne inte märktes av före sommaren. Nu har sommarens låga bemanning fortsatt, och det trots att statistiken visar att landstinget i Östergötland aldrig haft så många sjuksköterskor och läkare som nu.
– Vi får inte ihop det. Kanske det är flera än beräknat som har tagit ut föräldraledighet efter sommaren? Min bild är inte att det råder ett allmänt missnöje bland personalen i landstinget utan att det är en slump att flera har slutat, säger hon.
Barbro Naroskyin säger också att bemanningsproblemet i landstinget är en sak och att krisen på akuten i Linköping en annan. Där har det varit bekymmer under en längre tid och där är problemet mer komplext. Hon påpekar att cheferna på akuten tittar på arbetstidslösningar som inte innebär förkortad arbetstid.
– När det gäller övriga landstinget är det nu upp till varje chef att undersöka hur det kan vara en brist när vi har fler sjuksköterskor än någonsin.
Patienter på fel avdelningar
För att lösa krisen på akuten har landstinget upprättat en handlingsplan där en tillfällig lösning är ett förbud att slussa patienter från ordinarie mottagning till akutmottagningen. En annan är att öppna avdelningar så att patienter kan slussas från akuten direkt till en vårdavdelning. Den sistnämnda lösningen ser dock både Barbro Naroskyin och Hedvig Axén som kortsiktig.
– Det innebär att patienter vårdas på fel avdelningar och sådana sattelitavdelningar är inte bra – varken för patienternas säkerhet eller för personalens trygghet. Vi kräver en mer långsiktig handlingsplan, säger Hedvig Axén.
Många medlemmar hör av sig till Vårdförbundet i Östergötland, berättar hon. De är ledsna, trötta och undrar om det var detta de utbildade sig till. Och allting började när politikerna beslutade att ta bort arbetstidsmodeller som gav flexibilitet och lite lättnad.
– Våra medlemmar har för tung arbetsbörda och nu hoppas vi att arbetsgivaren håller det de sa vid samverkansmötet i går: att akuta åtgärder måste sättas in – i första hand för att lösa bemanningskrisen på akuten. Vi behöver en kompetensförsörjningsplan så att rätt kompetens finns på rätt plats, säger Hedvig Axén.