Mer betalt på storhelger – men dåligt samvete kan kosta på

När andra är lediga arbetar vårdens trotjänare – oavsett om det är midsommar eller julafton. Enligt det senaste kollektivavtalet får Vårdförbundets medlemmar nu höjd ersättning på storhelgerna. Men fortfarande betalar många med dåligt samvete och familjeslitningar.

Våren är full av röda dagar i almanackan. Många inom vården är vana att missa midsommar, valborg och Kristi himmelsfärdshelgen med familj och vänner – för att i stället umgås med patienter och kollegor.

– Sociala sammanhang är starkt kulturellt uppbyggda kring de här storhelgerna i Sverige. För de allra flesta är det ett avbräck att behöva arbeta då. Det sliter på familjerna, inte minst de som är ensamstående som dras med dåligt samvete och samtidigt ska utföra ett bra jobb, konstaterar Janí Stjernström, som är ambulanssjuksköterska och tidigare vice ordförande i Vårdförbundet.

Hon har själv erfarenhet av att jobba alla viktiga högtider.

– När barnen var små var det värst att lämna dem på midsommar och jul. Det var tungt att inte få vara med i firandet, minns hon.

Sista utvägen för ensamma: ringa ambulans

Då kunde även jobbet vara extra påfrestande.

– Utifrån min egen specialitet i ambulansen är det mest att göra på midsommar. Då vill svenskarna leva ut kärleken till sommaren. Många är ute och det är mycket fylla, drunkningar och hjärtinfarkter.

Alkohol, droger, ensamhet och våld i nära relationer präglar ofta utryckningarna på storhelgerna, enligt Janí Stjernström.

– Som vårdpersonal får man se baksidan med det trevliga och härliga som förknippas med olika typer av firande. Det som tagit hårdast på mig är jularna när man varit och hämtat människor som är helt själva och har ångest och hjärtrusningar. Det är hemskt att ensamheten är så utbredd i samhället och att sista utvägen är att ringa ambulans.

Planerade högtiderna tillsammans

I en arbetsgrupp kan storhelgerna skapa både gemenskap och konflikter, är hennes erfarenhet.

– Förr, när man hade så kallade traditionella scheman, kunde man se redan i januari om man skulle jobba påsk, midsommar, jul och nyår. Då började man planera de arbetstillfällena tillsammans med kollegorna för att det skulle bli så trevligt som möjligt. Jag har haft jättefina planerade måltider, som julbord, både på avdelning och på ambulansstationen när man inte varit utlarmad. Tyvärr är det allt fler arbetsgivare som inte anser sig ha råd med sådant.

Med dagens individuella scheman finns inte samma framförhållning, säger Janí Stjernström.

– Cheferna har det svårare nu. De har inte alltid verksamhetskunskap för att säkra rätt bemanning och kompetens. Då blir det mycket plockande och flyttande för att ha personal som täcker upp luckorna. Arbetsgivaren har stor möjlighet till det enligt våra avtal.

Arbetsgivarens ansvar att förmedla spelregler

Janí Stjernström tror att det finns en medvetenheten om vikten av en rättvis fördelning av storhelgerna över året, men att många verksamheter inte har tillräcklig bemanning för att klara av det.

– Där uppstår ohälsa och hög personalomsättning. Särskilt om inte ledningen lyckas förmedla en värdegrund som fungerar med tydliga spelregler, till exempel förståelse för varför föräldralediga går före. Då ökar risken att man börjar hugga på varandra och det är bland det farligaste vi kan göra på en arbetsplats. Att människor börjar prata illa om varandra. Det är arbetsgivarens största ansvar och det retar mig enormt när det inte fungerar.

Ersättningen ett dilemma för facket

I år får Vårdförbundets medlemmar mer betalt för att jobba storhelger än tidigare. Ob-ersättningen har höjts i två omgångar, senast 1 april 2026, enligt det nya kollektivavtalet.

Men den extra ersättningen är ett dilemma för facket. Helst vill Vårdförbundet att grundlönerna ska höjas.

– Vi försöker strida för båda delarna. Självklart ska man kompenseras för att jobba på obekväma tider och storhelger. Men jobbar vi röda dagar, och helger överhuvudtaget, så får det konsekvensen att pengarna inte räcker till höjda löner utifrån det budgetsystem som finns idag. Vi vill ändra på det, så att arbetsgivarna måste lägga mer pengar utifrån behovet av våra kompetenser året runt. Ju fler som är anställda, desto fler kan dela på de obekväma tiderna och alla tvingas jobba färre sådana pass.

nyhetsbrev