Krislägesavtal

Vårdförbundet överväger att säga upp krislägesavtalet

Vårdförbundet överväger att säga upp krislägesavtalet
Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande. Foto: Dan Lepp

Tre regioner har inaktiverat krislägesavtalet utan att det ens använts. Det upprör Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro som menar att medlemmar sliter utan rätt ersättning. Nu överväger förbundet att säga upp avtalet.

Vårdfokus berättade tidigare i dag att Region Kalmar län, Region Gävleborg och Västra Götalandsregionen har inaktiverat krislägesavtalet, utan att det användes under den andra pandemivågen. Det gör Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro upprörd.

— Du får inte krislägesavtal aktiverat om du inte uppfyller vissa kriterier. I de här regionerna har vi medlemmar som jobbat långa arbetsveckor, som blivit förflyttade och som jobbat mycket övertid, men de har inte fått betalt i enlighet med avtalet. Jag upplever att en del arbetsgivare vrider och vänder på både lagstiftningen och kollektivavtal för att slippa ersätta våra medlemmar. Det är riktigt dåligt, säger Sineva Ribeiro.

Vårdförbundet var det fackförbund som dröjde längst med att skriva under krislägesavtalet, som ursprungligen togs fram efter den stora skogsbranden i Västmanland. Det ansågs inte vara anpassat för vården. Förbundet gav till slut med sig då de förutsatte att medlemmarna ändå skulle komma att  pressas hårt vid en krissituation, och att det då åtminstone var bättre att de fick rejält betalt.

Fakta om krislägesavtalet

  • Månadslön eller timlön utges. Därutöver utges en krisersättning på 120 procent av lönen per timme. Detta innebär sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme.
  • Krisersättningen förhöjs till 150 procent av lönen per timme vid uttag av särskild nödfallsövertid.
  • Arbetstidslagen har ersatts av bestämmelser i kollektivavtalet som är specialanpassade utifrån krissituationen.
  • Det ordinarie arbetstidsmåttet är 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om max 4 veckor.
  • En särskild nödfallsövertid kan tas ut utöver den ordinarie arbetstiden.
  • Anpassade regler för dygns- och veckovila.

 

Följande parter har undertecknat det nationella avtalet för krissituationer: 

  • Sveriges Kommuner och Landsting, SKL
  • Sobona – Kommunala företagens arbetsgivarorganisation
  • Svenska Kommunalarbetareförbundet
  • OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet
  • Akademikeralliansen
  • Brandmännens Riksförbund

Läkarförbundet samt Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds samverkansråd är positiva till ett nationellt krislägesavtal, men där återstår vissa frågor att hantera och de bereder frågan i sina beslutande församlingar och fattar beslut efter sommaren. Vårdförbundet har valt att inte underteckna överenskommelsen om ett nationellt krislägesavtal.

Källa: SKL

Överväger uppsägning

Just nu utvärderar parterna avtalet, om inget görs löper det på i ytterligare ett år. Men Sineva Ribeiro säger att Vårdförbundet överväger att säga upp det – något som i så fall måste göras senast i slutet av februari.

— Jag trodde att vi, de centrala parterna, var överens som hur en kris skulle hanteras, men när krisen väl kom var vi plötsligt inte överens längre. Jag tror att det är viktigt att vi har ett krislägesavtal, men just det här används inte som det är tänkt, och då behöver vi överväga om det är värt att försöka få till något annat, säger Sineva Ribeiro.

Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef på SKR.

Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef på Sveriges kommuner och regioner, SKR, säger att det inte råder någon tvekan om att samtliga sju regioner uppfyllde kriterierna för att aktivera krislägesavtalet.

— Sen blev det ganska snabbt en viss lättnad i sjukvården för några av de regioner som begärt aktivering. Dessutom förbättrades transportmöjligheterna, vilket gjorde att patienter kunde flyttas till andra regioner. Ytterligare en anledning var att man var orolig för belastningen på personalen. Men vi har helt klart förståelse för att det väcker frågor varför vissa regioner aktiverade avtalet men aldrig anvisade personal, säger Jeanette Hedberg.

Kan bli justeringar

SKR är måna om att avtalet finns kvar, de ser ett stort behov av andra arbetstidsregler och en större flexibilitet vid ett krisläge. De hoppas att utvärderingen av avtalet, som parterna gör gemensamt, ska genomföras i konstruktiv anda.

— Både avtalet och handläggningen av det är något nytt. Nu har vi sju olika exempel att titta på och lära oss av. Vi har redan ändrat vår hantering på SKR, de regioner som begär att få aktivera avtalet måste samtidigt redovisa en plan för när personal ska anvisas. Det gjordes inte förut, vilket vi får stå för. Efter utvärderingen får vi ta ställning till om det behövs ytterligare justeringar i avtalet eller hanteringen av aktiveringsärendena, säger Jeanette Hedberg.

Mer om ämnet

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida