Föräldrar på lika villkor

För att ge alla barn en bra start i livet är det viktigt att blivande föräldrar, oberoende av etnisk tillhörighet, får samma möjlighet att delta i föräldragrupper. På Folkhälsobyrån i Västerås kan vi erbjuda föräldragrupper på 13 olika språk.

En av oss, Malíne Fälth, är barnmorska och har tidigare i den funktionen upptäckt att endast ett fåtal invandrade föräldrar deltog i de föräldragrupper som anordnas av mödra- och barnhälsovården. Varför var det så? För att finna svar på dessa funderingar gjorde Malíne en studie i Västerås stad om Gravida kvinnor i behov av tolk. Det visade sig att blivande föräldrar som är i behov av tolk inte förstod föräldragruppernas innebörd men efter att ha fått begreppet förklarat för sig ville de gärna delta. Ett av önskemålen var att ha separata grupper för män och kvinnor.
Detta för att kvinnorna är blyga inför männen och inte vågar ställa de frågor de har eller uttrycka sina funderingar, vilket grundar sig i olika kulturers synsätt. Av studien framgick även att blivande föräldrar som är i behov av tolk inte känner till att det finns föräldragrupper och frågar alltså inte efter det heller.

Utifrån tidigare erfarenheter och med förstudien som grund fick vi på Folkhälsobyrån idén att samordna och organisera föräldragrupper för icke svensktalande föräldrar. Vi ansökte och fick beviljat ekonomiskt stöd från Arvsfonden för att starta projekt LiV – föräldrar på lika villkor. I projekt samarbetar vi nära med studieförbundet Bilda och mödravårdscentralerna i landstinget Västmanland.

Vi driver projektet sedan maj 2006. Tanken är att få invandrade föräldrar att delta i föräldragrupper. Grupperna som vi samordnar genom projektet är unika på flera vis. Vi erbjuder föräldragrupper på olika språk, har separata grupper för kvinnor och män och anpassar informationen efter föräldrarnas behov. Dessutom håller vi på att utforma ett visuellt och tilltalande material som ledarna ska kunna använda sig av då de leder dessa mamma- respektive pappa­grupper.

Innehållet i föräldragrupperna ska anpassas och utformas särskilt utifrån föräldrarnas behov av information och stöd, samtidigt som det ska utgå från Socialstyrelsens riktlinjer för föräldragrupper. Enligt Socialstyrelsen ska föräldragrupper vara hälsoupplysande, relationsinriktande och samhällsorienterande.

Föräldragruppsledarna är i grunden tolkar, både kvinnor och män, som vi har utbildat och som får kontinuerlig utbildning under projekt­tiden. Vi har utformat och anpassat utbildningen efter föräldragruppsledarnas behov av kunskap och färdigheter, men även efter vad de blivande föräldrarna kan tänkas behöva för information. Vi på Folkhälsobyrån har själva föreläst för föräldragruppsledarna, då vi besitter kunskaper både inom barnmorske- och folkhälsoområdet, men vi har även anlitat föreläsare som har kunskap och erfarenheter inom andra områden.

Aktiviteterna i föräldragrupperna som vi anordnar ska främja jämställdheten mellan kvinnor och män samt förbereda och underlätta barnens uppväxt i Sverige. Vi har även upptäckt att ett behov som finns hos många är att, oberoende av etnicitet och kultur, få diskutera hur det är och hur det fungerar att vara barn i ett annat land än det som föräldrarna kommer ifrån. Ofta uppstår också problem kring barnuppfostran då den inte alltid går i linje med det svenska samhällets uppfattning om vad som är rätt och fel. Varje föräldragruppsledare anpassar och planerar sin föräldragrupp i samråd med barnmorskan med fokus på graviditet och förlossning samt samhällsinformation, men samtidigt diskuteras bland annat ämnen som jämlikhet, hedersrelaterat våld, föräldrarollen, ekonomiskt bistånd, alkohol, kost och motion. Under hösten 2006 samordnande och startade vi föräldragrupper i fem olika språk; arabiska, thailändska, sorani, serbokroatiska (romer) och afghanska. Under våren 2007 är flera grupper på gång bland annat på persiska, kurdmanji och arabiska.

Vi anser att barnmorskorna som arbetar i mödrahälsovården är viktiga i projektet. Det är när de kommer i kontakt med föräldrar eller blivande föräldrar med invandrarbakgrund som de ska anmäla dessa till oss på Folkhälsobyrån. Barnmorskorna kan anmäla föräldrarna via vår hemsida, mejl eller per telefon. Sedan samordnar och organiserar vi på Folkhälsobyrån så att föräldrarna kommer till en mamma- respektive pappagrupp med rätt språk.

En svårighet som vi har stött på är att få barnmorskorna att anmäla föräldrar till föräldragrupperna. Om inte barnmorskorna anmäler föräldrar och blivande föräldrar i behov av tolk, så når vi inte målgruppen. För att få veta varför inte barnmorskorna anmäler alla gravida invandrarkvinnor har vi besökt alla barnmorskemottagningar i Västerås. Vi fann inget riktigt svar på vår fråga, men vi tror att det handlar om att det kan vara svårt att införa ett nytt sätt att arbeta på och en ny rutin i barnmorskarnas vardagliga arbete.

En annan svårighet som vi har stött på under projektet är att få vissa kvinnor och män att delta i föräldragrupperna. Vi har upptäckt att en del invandrargrupper är hungriga på information om graviditeten, barnuppfostran samt det svenska samhället och dess kultur, medan andra grupper är svårare att intressera. För att få fler att delta i grupperna är det föräldragruppsledarna som tar kontakt med de blivande föräldrarna och bjuder då in dem till att delta i mamma- respektive pappagrupp och förklarar även för dem vad det innebär.
Vi har inte märkt att det i föräldragrupperna skulle finnas någon skepsis mot ledarna för att de inte är barnmorskor. Snarare att föräldrarna/de blivande föräldrarna får ett förtroende för föräldragruppsledarna eftersom de också är invandrade. De ger också mycket samhällsinformation.

På Folkhälsobyrån förmedlar vi alltså namn och telefonnummer och sätter ihop språkgrupper, sedan är det föräldragruppsledarna som kontaktar föräldrarna och leder grupperna. Till någon eller några av föräldragruppernas träffar bjuder vi in en barnmorska som informerar om graviditeten, kroppen och preventivmedel. Under projekttiden är det Malíne som besöker grupperna för att informera om graviditeten och den medicinska delen. När projektet är avslutat och verksamheten permanentas är vår tanke att en barnmorska från mödrahälsovården ska hålla i de medicinska delarna, men hur detta ska lösas och organiseras är ännu inte klart.

Eftersom barnmorskan är den som först kommer i kontakt med de gravida invandrade kvinnorna, och hon också så småningom kommer att bjudas in till föräldragrupperna, ansåg vi det viktigt att även ge barnmorskarna någon form av utbildning. Vi startade därför under våren 2007 en kurs för barnmorskor som heter Interkultur och kommunikation. Där föreläser föräldragruppsledarna om bland annat synen på graviditet, familjerelationer och barnuppfostran utifrån olika kulturer och perspektiv. I kursen ges även tips och råd på hur information kan förmedlas till personer från andra länder och kulturer.

Vår förhoppning efter projekttiden är att invandrade föräldrar med barn och blivande föräldrar ska kunna delta i föräldragrupper på lika villkor som andra. Vi hoppas att LiV blir en del i den ordinarie verksamheten.
Varje deltagare i föräldragrupperna får besvara en enkät om vad de anser om föräldragruppens innehåll, föräldragruppsledare och så vidare. Det är en extern utvärderare som har utformat och sammanställer enkäterna. I sommar kommer troligen en delrapport att bli klar och först då vet vi vad föräldrarna tyckt om föräldragrupperna.

Föräldragruppsledarna ser det som mycket viktigt för sina landsmän att få denna information och de tycker det är bra att informationen ges på deras eget språk. Utvärderaren kommer senare även att utvärdera föräldragruppsledarnas upplevelser.

LÄSTIPS:
Fälth I. Gravida kvinnor i behov av tolk. Västerås: egen 2004.
Socialstyrelsen. Hälsovård före, under och efter graviditet. SoS-rapport 1996:7.