Hos skolsköterskan kan flickor våga prata om könsstympning
Sedan i höstas har omkring 60 skolflickor i Norrköping berättat att de är könsstympade och kan nu erbjudas hjälp.Skolsköterskan Susanne Eriksson hoppas kunna starta samtalsgrupper.
När en grupp med 30 skolflickor i olika åldrar från Somalia nyligen tillfrågades om de var könsstympade visade sig alla vara det.
Av dessa hade de flesta utsatts för infibulation, den grövsta könsstympningen då klitoris, inre och yttre blygdläppar skärs bort och därefter sys underlivet ihop. Endast ett litet hål lämnas för att urin och menstruationsblod ska kunna rinna ut. Det tar mycket lång tid att kissa och risken för infektion ökar.
Satsning på utbildning
Tack vare att både lärare och skolhälsovården fått speciell utbildning har personalen kunnat starta samtal med flickorna om det känsliga ämnet.
Föreläsarna har själva erfarenhet av könsstympning och arbete i länder där det är vanligt. För skolsköterskan Susanne Eriksson, som arbetar på en högstadieskola i staden, var kurserna en vändpunkt. Plötsligt insåg hon hur vanligt det är och hur viktigt det är att hon vågar fråga.
– Sedan när en flicka från Somalia kom till mig för sitt vanliga hälsosamtal kände jag mig helt trygg. Jag sa att jag visste att 98-99 procent av flickor från Somalia är omskurna och frågade om hon också var det. Hon reagerade lite först, men sa sedan att det stämde.
Flickan hade problem och Susanne Eriksson bokade tid hos Ungdomshälsan. Flickan ville absolut inte att föräldrarna skulle få reda på något.
Följde med till Ungdomshälsan
– Det är fruktansvärt att de inte kan tala med någon hemma. I hennes familj var både mamman och systrarna könsstympade men de talade aldrig om det.
Susanne Eriksson följde istället själv med till Ungdomshälsan. Läraren fick först information om att flickan hade giltigt skäl till frånvaro de timmarna. Annars är rutinen att läraren genast skickar sms till föräldrarna.
– På Ungdomshälsan får flickorna se bilder på hur underlivet ser ut normalt. Sedan får de en spegel och får vara ifred och undersöka hur de själva ser ut.
Flickan blev inbokad på en uppföljande tid hos barnmorskan, men kom inte då, utan behöver tid att fundera.
– Men det som är bra är att jag tror att flickorna pratar med varandra, för sedan kom en till in till mig. Hon kan prata med sin mamma och de har fått hjälp av Ungdomshälsan.
Vård när föräldrarna inte vet
Utbildningen för skolpersonal är en del av ett projekt i Östergötland som ska öka kunskapen om könsstympning. Bakgrunden är ett regeringsuppdrag Vårdfokus tidigare skrivit om. Projektledaren Petra Blom Andersson har kontaktat landstingets jurist för att reda ut juridiska aspekter när barnet inte vill att föräldern informeras.
– Så fort barnen är stora nog att söka vård själva har de rätt att få vård även utan att föräldrarna känner till det. Det är samma sak när flickor blir gravida. Men vissa av flickorna har kunnat prata med sina föräldrar. En mamma sa att hon inte kunde följa med till Ungdomshälsan på grund av trycket från omgivningen. Men flickan fick gå dit, säger Petra Blom Andersson.
Det är inte alltid flickorna vet att deras smärta och svårigheter beror på könsstympningen.
– Som skolsköterska ska man vara uppmärksam på om flickan har ont i magen och behöver gå ut länge från skolsalen. Det är ingen olovlig frånvaro, utan de kanske bara behöver sitta på toaletten en eller flera timmar. Andra symtom kan vara huvudvärk, för att hon inte dricker tillräckligt av rädsla att behöva kissa, säger Susanne Eriksson.
Vill starta samtalsgrupper
Till hösten vill hon starta samtalsgrupper med både flickor och pojkar om frågan.
– Det gäller att kunna ta tonåringarna på rätt sätt. Man ska inte vara rädd, utan visa att man finns där, kan hjälpa till och har tystnadsplikt. Det här är en viktig arbetsuppgift för oss skolsköterskor.
Flickorna i Norrköping ska genom Ungdomshälsan få träffa barnmorska, kurator och erbjudas kirurgisk hjälp.