Så bevaras professionellt lugn i transkulturell vård
Pergert P med flera. Protecting professional composure in transcultural pediatric nursing. Qualitative Health Research 2008;18(5):647-657.
Bakgrund: I Sverige finns närmare 200 olika nationaliteter representerade, och därmed många kulturella skillnader, vilket avspeglas även i sjukvården. I vården uppstår känslomässigt laddade situationer och hur man uttrycker känslor som ilska och sorg varierar inom och mellan kulturer. Tidigare studier av vårdpersonal inom barncancervården har visat att skillnader i känslomässiga uttryck hindrar vårdrelationen. Detta har därför studerats vidare i den aktuella studien.
SYFTE: Att få kunskap om sjuksköterskors erfarenheter från barnsjukvården då de möter överväldigande känslomässiga uttryck hos familjer med utländsk bakgrund.
METOD: Grundad teori har använts. Individuella intervjuer har genomförts med elva sjuksköterskor som har vårdat familjer med utländsk bakgrund inom barnsjukvården: fyra med erfarenhet av vård i livets slut, om sorgeklagan; fyra med erfarenhet av triage på akuten, om ilska; tre med utländsk bakgrund, om skillnader och likheter.
RESULTAT: Starka känslomässiga uttryck sätter sjuksköterskornas professionella beredskap (utbildning och erfarenhet) ur spel. Sjuksköterskorna hanterar dessa känslomässiga uttryck genom att använda olika strategier för att bevara det professionella lugnet, både sitt eget och över vårdsituationen. Syftet är att få kontroll över de känslomässiga uttrycken och skydda sig själv och andra från dessa. Strategierna är: Rationalisering: att försöka förstå och skapa en förklaring till uttrycket och den egna reaktionen. Kontrollerat uttryck: sjuksköterskorna visar en lugn fasad trots egna starka känslomässiga reaktioner. Maktuttryck: att höja rösten, hota eller kalla på vakt för att få slut på det starka uttrycket. Flykt/undvikande: olika sätt för att komma bort från de starka uttrycken. Distansering: används för att få balans i det känslomässiga engagemanget, men kan kompliceras av överväldigande känslomässiga uttryck. Delande: framför allt sjuksköterskor samtalar och stödjer varandra i det svåra att möta dessa uttryck. Utrymmeshantering: inkluderar utrymmet både för personalen, familjen, patienten och framför allt personen med det starka uttrycket.
SLUTSATSER: Starka känslomässiga uttryck kan vara svåra att möta och en del av strategierna liknar bemästringsstrategier. Dock skiljer de sig då de används för att hantera överväldigande känslomässiga uttryck och för att bevara det professionella lugnet hos sjuksköterskan och i vårdsituationen. Denna studie ger en ökad förståelse och kan användas för att medvetet förändra och bättre möta dessa känslomässiga uttryck. Att bevara det professionella lugnet är en viktig del i vårdkulturen och sjuksköterskor behöver en medvetenhet om dessa strategier för att kunna använda dem på ett positivt och medvetet sätt i mötet med olika kulturer och känslomässiga uttryck.
FINANSIERING: Barncancerfonden.
Kommentar Kjerstin Almqvist, specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, docent i psykologi Karlstad Universitet :
Viktigt att lyfta fram svåra möten
Pergert med flera beskriver i denna artikel hur sjuksköterskor använder olika strategier för att bevara det professionella lugn som de behöver för att ge god vård till cancersjuka barn och deras föräldrar.
Den kvalitativa intervjustudien ger goda möjligheter att belysa hur människor tänker om och själva förstår sitt handlande, och är därför en lämplig metod för en studie i ett ämne som detta. Pergert har analyserat sitt material enligt metoden grundad teori, som på ett förtjänstfullt sätt lyft fram mindre väl belysta utmaningar som sjuksköterskor kan möta.
Studien visar hur svårt det kan vara att samarbeta med föräldrar till sjuka barn, och att transkulturella möten innebär särskilda svårigheter som man kanske inte är beredd på. När föräldrar uttrycker starka känslor på ett sätt som sjuksköterskorna utifrån egen kulturell bakgrund inte förväntar sig, känner sjuksköterskorna att de riskerar att tappa behärskningen. Då använder de olika strategier för att få kontroll över situationen.
Att vårda cancersjuka barn utgör i sig en utmaning, och att stödja barnens föräldrar kräver lyhördhet för deras individuella behov. Det är viktigt att uppmärksamma sådant som kan utgöra en risk för att föräldrarna inte får det stöd de behöver. Pergert visar i denna studie hur kulturella olikheter i emotionella uttryck och beteenden kan försvåra god omvårdnad. Det är angeläget att svårigheter i mänskliga möten lyfts fram och problematiseras som i denna studie; då ökar vår förmåga att förstå och bemöta så att kvaliteten i vården höjs.
Blivande sjuksköterskor behöver förberedas på olika emotionella utmaningar där den professionella hållningen kan riskeras och att man kan använda konstruktiva strategier för att bevara sitt professionella lugn. Därmed kan de hjälpa såväl sig själva som patienter och anhöriga utan att riskera att kränka någon.