Replik från Elisabet Welin, prefekt: Det är mer komplicerat att sätta en urinkateter i verkligheten än på en simulator

På Örebro universitets kliniska träningscentrum finns träningsdockor med både kvinnlig och manlig anatomi, skriver Elisabet Welin, prefekt på Institutionen för hälsovetenskaper, i en replik på en insändare i Vårdfokus.

Replik på Eliana Rahimis insändare: På universitets kliniska träningscentrum finns simulatorer (dockor) med kvinnliga och manliga könsorgan, vilket gör att det finns möjlighet att öva på båda.  

Tyvärr efterliknar simulatorerna inte verkligheten fullt ut. Det är mer komplicerat att sätta en urinkateter i verkligheten än på en simulator – oavsett kön finns det olika anatomiska förutsättningar.

Simulatorernas uppgift är att ge studenterna möjlighet att träna på praktiska moment.  Studenterna tränar handlag och lär sig hantera materialet under handledning av en lärare. I samband med träningen kan studenter och lärare också samtala om både praktiska och etiska frågor.

Utgångspunkten är att alla studenter ska känna sig säkra på de praktiska momenten när de går ut på den verksamhetsförlagda utbildningen och träffar patienter tillsammans med en handledare.

När studenterna sedan träffar patienter/brukare/boende under sin verksamhetsförlagda utbildning förväntas de ha tillägnat sig ett etiskt förhållningssätt och kunskap för att kunna lösa situationer på ett patientsäkert sätt.

Att sätta urinkateter eller andra praktiska moment, som att ge en injektion eller anlägga en perifer venkateter, kan aldrig bli detsamma på en simulator som på en människa, men är ett viktigt och värdefullt moment för att studenterna ska kunna öva under trygga former och lära sig principer för utförande.

Utgångspunkten är att alla studenter ska få en bra grund att stå på, och det gäller i hög grad även frågor som rör jämställdhet och lika villkor.

/ Elisabet Welin, prefekt på Institutionen för hälsovetenskaper på Örebro universitet

Slutreplik från Eliana Rahimi:

Ni svarar inte på kärnfrågan. Ni säger att kvinnliga simulatorer finns, men varför används de då inte vid undervisning och examination av kateterisering?

Studenter förväntas alltså sätta en kateter på en kvinnlig patient utan att först ha övat i en riskfri miljö. Hur är det patientsäkert?

Jag håller helt med om att simulatorer inte fullt ut kan efterlikna verkligheten, men de ger oss en viktig grund. Att vi inte får öva på kvinnliga simulatorer innebär att vi går ut i arbetslivet utan att ha fått en jämställd utbildning.

Jag vill ha ett konkret svar:

• Kommer ni att införa kvinnliga simulatorer i undervisning och examination av kateterisering?
• Om inte – varför?

Jag ser fram emot ett tydligt svar och en åtgärdsplan.

//Eliana Rahimi, student vid Örebro Universitet

Säg vad du tycker i Vårdfokus!

Lönerna, arbetstiden, vårdplatsbristen — vad får dig att tända till? Vilka är de viktigaste frågorna för dig?

På Vårdfokus Debatt vill vi höra vad du har att säga om allt som rör din jobbvardag. Vi kommer att publicera texter här på vårdfokus.se och i tidningen.

Tänk på att:

• Skriv kort och kärnfullt.
• Vi kommer att välja bland de texter som kommer in — vi kan alltså inte lova att alla publiceras.
• Vi vill att din text inte har publicerats någon annanstans tidigare.
• Skicka gärna med ett foto på dig.
• Mejla texten till debatt@vardfokus.se.