Lyfter fram etiska dilemman med robotar i vården
Robotar och övervakning kan avlasta personal och öka användares livskvalitet, men risken finns att teknik ersätter mänsklig kontakt enligt Statens medicinsk-etiska råd.
Ny teknik i vården kan betyda övervakningskameror, gps eller en robot som hjälper den som inte kan äta själv. Det kan också vara en sällskapsrobot; en mjuk spinnande katt som lugnar en orolig demenssjuk gammal man till exempel. Vad det än är vill Smer, Statens medicinsk-etiska råd, att de etiska aspekterna av robotar i vården ska diskuteras ordentligt.
Lyfter fram riskerna
Den nya välfärdsteknologin är än så länge inte så vanlig i vården. När den blir det kan hjälpmedlen både avlasta personal och förenkla vardagen för användarna, men i den rapport som ledamöterna i Smer i dag presenterade lyfts riskerna med övervakning och robotar fram.
– På ett äldreboende jag besöker ibland larmar det om fönstren öppnas, det behövs inga nycklar och i taken sitter stora kameror. Personalen säger att de kan zooma in de gamla överallt utom i badrummet. Vi som är på besök undrar vem som ser oss när vi är där, sa Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik.
Integritetskränkande
Övervakningen ger trygghet, men är också integritetskränkande. Och i förlängningen: vem vet vilken sorts information som sparas och hur den kan komma att användas i framtiden? Teknik är bra, konstaterade ledamöterna i Smer, men det gäller att använda den på rätt sätt.
Vem ska till exempel besluta om övervakning av en gammal demenssjuk person som själv inte kan ta beslut? En intelligent robot kan vara beslutsstödjande. Men var går gränsen mellan att vara ett stöd och bli något som tar över beslutandet?
– Det finns stora kunskapsluckor när det gäller hur robotar påverkar oss och det krävs mer forskning. Innan den nya tekniken introduceras i vården måste vi veta att den fungerar, sa Kjell Asplund, ordförande i rådet.
Samtycket är viktigt
Riksdagsledamoten Barbro Westerholm, också med i Smer, underströk hur viktigt det är med samtycke från den som ska använda tekniken.
– När den nya tekniken diskuterades för tio år sedan fanns inte någon äldre, eller årsrik, med i diskussionerna. Det ändrade vi inom SPF Seniorerna på. För oss var två saker viktiga: tekniken ska vara testad och fungera innan den börjar användas, och den ska inte vara så skrymmande att den ställs in i garderoben på grund av platsbrist, sa hon.
Medvetenheten om att teknik upplevs på olika sätt är också viktig. En person kan vara van vid gps och dator, medan en annan aldrig har använt en mobiltelefon. Viktigt är också att ny teknik ska vara ett erbjudande och inget måste. Den som tackar nej måste erbjudas mänsklig kontakt.
– Det kan vara helt fantastiskt att slippa sällskap på toaletten, men den som vill ha det sällskapet ska få det, sa Barbro Westerholm.
Ett sätt att spara pengar
Det har gått tio år sedan hon först stötte på frågan om teknik och robotar i vården. Då målades det upp som ett sätt att spara pengar. Exemplet Danmark, som ligger långt före oss i utvecklingen, visar att den aspekten finns kvar.
– Vi har fått signaler därifrån att teknik i vården används på ett sätt som går ut över de mänskliga kontakterna. Det är en substantiell risk och vi står inför ett moraliskt dilemma om övervakning och robotar fråntar oss skyldigheten att vårda våra gamla, sa Nils-Eric Sahlin.