Värdegrunden har betydelse för vårdandet

Missnöjda patienter och erfarenheter från ett tidigare projekt på specialobstetriken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg blev starten för att formulera en värdegrund för vården. En bit in i arbetet sa en kvinna så här i en intervju:

»Det kändes att jouren inte var intresserad av att göra ultraljud mitt i natten. Läkaren som gjorde detta var kall. Han gjorde något som han inte tyckte var viktigt mitt i natten… Efter ultraljudet kom en underbart medmänsklig barnmorska med ljust hår. Hon bekräftade oss. Hon räknade efter vilken dag som barnet skulle komma. Hon sa ni måste vara väldigt hungriga och gjorde sedan mackor till oss. Hon var som en ängel. Hon bekräftade oss i vår situation.«

Kvinnan deltog i en fokusgruppsintervju ett år efter att hon vårdats inom specialobstetriken. Hennes erfarenhet visar på vikten av att det finns en samsyn i vårdandet. I dag har vi formulerat en gemensam värdegrund och hoppas att kvinnorna i framtiden kommer att mötas av en kvalitativt bättre vård, inte minst vad gäller bemötande och samstämmighet.

VÅREN 2004 startade på Sahlgrenska universitetssjukhuset Östra vårt arbete med att formulera en värdegrund för vårdandet på enheterna inom specialobstetrisk verksamhet. Bakgrunden till initiativet var signaler från missnöjda patienter och ett tidigare projekt som visat på behov av en definierad värdegrund, ett projekt där vi ville förbättra vården för kvinnor med hotande förtidsbörd. En processkartläggning gjordes där splittringen i vården blev mycket tydlig. Det visade sig att kvinnorna fick mycket varierande information, de träffade en mängd olika vårdare och vården var uppdelad mellan olika enheter. Dessutom bedrevs vården av olika professioner såsom barnmorskor, läkare och undersköterskor, vilka hade olika utgångspunkt för vårdandet. Behovet av en gemensamt formulerad värdegrund blev uppenbart.

En av vårdenhetscheferna gav oss i uppdrag att genomföra ett värdegrundsarbete. Beslut togs att arbeta utifrån en modell för processbaserad verksamhetsutveckling. Ett processteam sammansatt av medarbetare från flera professioner, startade arbetet och involverade samtliga medarbetare i processen.

I arbetsprocessen utgick vi från frågan: Vad ska ingå i en god värdegrund? Under några veckor pågick en febril aktivitet då alla medarbetare skrev självhäftande lappar på ett långt pappersark i personalrummet. Samtidigt fick alla tillgång till litteratur som handlar om människosyn och vårdande. Hos processteamet, som sedan sammanställde alla medarbetares synpunkter, var diskussionerna mycket engagerade och livliga. Diskussionerna gav upphov till både individuella och gemensamma reflexioner där många gamla ståndpunkter ifrågasattes och förändrades. Exempelvis diskuterade vi värderingarna runt varför patienterna inte fick tillgång till dryck under väntetiden på akutmottagningen. Frågan ställdes på sin spets när en av barnmorskorna sa: »Vi behandlar ju patienterna som att de inte är välkomna till oss.« Det gav upphov till en djup diskussion om de omedvetna signaler vi som vårdpersonal ger patienterna.

Ett av de problem vi ställdes inför vid processteamets möten var läkarnas svårighet att frigöra sig från det dagliga patientarbetet. De tyckte det var svårt att motivera processarbetets betydelse för sina kolleger.

Efter ett års processarbete då värdegrundsarbetet också hade fokuserats och diskuterats vid utbildningsdagar för all personal samt vid ett flertal arbetsplatsträffar, formulerades ett förslag till gemensam värdegrund. Det blev också vid denna tidpunkt uppenbart att vi även behövde patienternas syn. Därför genomfördes en fokusgruppsintervju med tidigare vårdade kvinnor där den centrala frågeställningen var: Vad är viktigt för dig för att det ska bli en bra vård?

Utifrån såväl positiva som negativa personliga upplevelser och erfarenheter av vården på enheterna definierade intervjugruppen centrala beståndsdelar i god vård. Ett viktigt perspektiv som kvinnorna lyfte fram var medmänsklighet. Mötet med kvinnorna gjorde stort intryck på oss och gav upphov till många tankar och funderingar kring den vård vi ger. Så här sa några av kvinnorna:

»Ge värme, bekräftelse och uppmuntran. Från vissa fick jag väldigt mycket värme, från andra inget alls.«

»Om man inte blir medmänskligt bemött ifrågasätter man personalens kompetens.«

Hösten 2006 fastställdes värdegrunden. En poster synlig för all personal har placerats på respektive vårdenhet och dessutom har alla medarbetare fått en folder i fickformat med en kortversion av värdegrunden (se figur).

En viktig grund för förändringsarbetet har varit alla medarbetares aktiva engagemang för att göra värdegrunden till sin egen. Under processens gång har alla på alla nivåer kontinuerligt informerats. Det har varit ett strävsamt arbete att hålla värdegrundsarbetet vid liv och det kan inte nog understrykas hur betydelsefull den dagliga diskussionen runt värdegrundsfrågor är för att hålla frågan levande. För att uppnå en gemensam värdegrund krävs att alla medvetandegör egna personliga ställningstaganden och grundvärderingar. Problematiskt är dock att alla inte tycker att diskussion och reflexion runt etik och värderingar i sig är viktig, utan ser det som självklart, som någon uttryckte det: »Detta vet ju alla.«

Vår formulerade värdegrund innehåller fyra grundstenar, livsvärldsperspektiv, kompetens, tydlighet och respekt. Grundstenarna sammanbinds av medmänsklighet. När detta finns skapas förutsättningar för personlig växt och självtillit vilket är en grund för att kunna möta andra och utveckla en arbetsmiljö som präglas av teamkänsla.

Just nu befinner vi oss i en implementeringsfas som kräver en stark målmedvetenhet och ihärdighet av verksamhetsledningen för att värdegrunden inte bara ska bli ett vackert dokument. Det är viktigt att värdegrunden får genomsyra alla möten med patienter, mellan medarbetare samt med andra verksamheter. Vi önskar att värdegrunden blir ett verktyg för olika aktiviteter såsom introduktion av nyanställda, ronder, falldiskussioner, debriefing och handledning samt vid utformning av pm och vårdprogram. Viktigt är också att de ombyggnader som genomförs harmonierar med värdegrunden.

En värdegrund beskriver själva substansen i den professionella vårdarens arbete. Den består av ett antal etiska ställningstaganden som blir en grund för förhållningssätt och handling, oavsett om vårdaren är medveten om den eller inte. Det är därför viktigt att vårdaren medvetandegör sin egen värdegrund. Detta kan ske genom diskussioner på arbetsplatsträffar, i handledningsgrupper, på ronder, vid utbildningstillfällen men också i det dagliga arbetet. Genom projektet har de dolda normer och värderingar som finns bland medarbetare synliggjorts och diskuterats. Vår formulerade värdegrund säger något om hur vi vill vårda och hur vi vill bli uppfattade. Den är ett redskap i vardaglig vård, både den vanliga och den problematiska. Dessutom är den en grund för relationer och samarbete mellan patienter, medarbetare, andra verksamheter och arbetsgivare. Genom att formulera en värdegrund har vi lyckats uppnå en enighet runt vården som överskrider de professionella gränser som traditionellt finns mellan barnmorskor, läkare och undersköterskor.

Vårdarens människosyn är central eftersom den påverkar hur vårdandet bedrivs. I vården av den barnafödande kvinnan ska fokus vara på henne själv, hennes barn och familj och inte primärt på verksamheten. Att ha ett livsvärldsperspektiv i vårdandet betyder att vi är medvetna om att kvinnan är unik med en historia som påverkar hennes upplevelse, förmåga och behov. Det innebär att vi måste veta hur patienten upplever sin situation och att vårdaren ber patienten berätta och förklara utifrån frågor som: Hur uppfattar du din situation? Vad behöver vi veta om dig? Vad behöver du hjälp med? Hur kan jag stödja dig? Centralt är också att möta patienten öppet och förutsättningslöst samt med följsamhet och tålamod.

Vården av den barnafödande kvinnan bedrivs i en vårdorganisation präglad av risktänkande och medicinsk teknik samt med krav på effektivitet. I denna vårdmiljö kan det vara lätt att »glömma bort« kvinnan och hennes familj. Med ett livsvärldsperspektiv i vårdandet fokuseras även hur kvinnan erfar sin hälsa och ohälsa, sin smärta eller den vård hon får. Ett blodtryck eller ett blodprovsresultat blir då inte bara ett objektivt siffervärde utan något som erfars av kvinnan och kan få konsekvenser för hennes livssituation. Ett sådant perspektiv innebär också att vårdvetenskap och medicinsk vetenskap inte behöver polariseras och på det sättet ställas mot varandra. Uppmärksamheten kan i stället riktas mot hur hälsa och ohälsa påverkar den unika kvinnan och vad det innebär för hennes livs- och vårdsituation.

Två nivåer på vården
Förlossningsvården i stor-Göteborg är differentierad på två nivåer. Kvinnor med normal graviditet vårdas på normalförlossning/bb. Dessa enheter finns på två sjukhus. Kvinnor som utvecklar komplikationer under graviditet eller har en medicinsk sjukdom som påverkar barnafödandet vårdas vid specialobstetriken. Denna finns på Östra sjukhuset och är uppdelad i en öppenvårdsverksamhet, antenatalenheten, samt specialförlossning och special-bb.

TEXT: Marie Berg, marie.berg@gu.se och Christina Nilsson, christina.nilsson@hb.se