Lokal konflikträtt fråga i förhandlingarna

Avtalet med SKL är uppsagt, nu pågår arbetet med ett nytt. Vårdförbundet har preciserat sina krav.

På listan står bland annat större löneökningar, möjligheter till sanktioner om man inte följer avtalets intentioner lokalt och får bättre ordning på den lokala löneöversynen.

Avtalet är uppsagt sedan en och en halv månad, men ännu i mitten av december är den lokala löneöversynen för 2007 inte klar överallt i Sverige.
– De har haft från slutet av maj till nu på sig att klara av löneprocessen, säger Margareta Öhberg. Men det finns lokala arbetsgivare som tror att de inte behöver ge mer än 2 procent, och då har de inte förstått hur processen ska gå till.
Hon är Vårdförbundets chefsförhandlare och tar detta som exempel på en brist i det nuvarande förhandlingssystemet.
– Det bär inte hela vägen ut i arbetsgivarnas organisationer, säger hon. Arbetsgivarna – och vi – måste bli överens om att hantera löne­översynen bättre lokalt, säger Margareta Öhberg.

Det kan göras genom att man med det centrala avtalet som utgångspunkt utformar en egen förhandlingsordning lokalt som är anpassad till just den verksamheten.
Vårdförbundet ska också kunna ta till någon form av sanktioner gentemot de arbetsgivare där det inte fungerar.
– Det avtal vi har haft hittills ger de lokala arbetsgivarna stor frihet och förtroende att sköta löneöversynerna. På en del ställen har de gjort ett bra och gediget arbete, medan de på andra håll bara har hållit näsan nätt och jämt över de två procenten eller haft en mindre bra process. Om avtalet ska hålla i längden måste vi ha större möjligheter att påverka de arbetsgivare som inte sköter sig.
Innan avtalet sades upp tog Vårdförbundet upp frågan om en lokal konflikträtt, men det avvisades av arbetsgivarna Sveriges kommuner och landsting. Men Margareta Öhberg är inte nöjd:
– Det är fullt möjligt att ha det. Vi har det faktiskt själva, i avtalet med Vårdföretagarna, säger hon.

Vårdförbundet kräver också högre lönenivåer, på samma grunder som man fick högre nivåökningar än andra förbund i mitten av 1990-talet.
– Då inleddes en värde­förskjutning; våra ökade kunskaper gav oss ett högre löne­läge. Men sedan dess har löneökningen stannat av, vi har till och med tappat jämfört med andra.
Vårdförbundets medlemsgrupper har egna kunskapsområden och dessutom fick de biomedicinska analytikerna sin legitimation i början av förra året.
Vårdförbundet vill också att de som utbildar sig till specialistsjuksköterskor ska få full lön under utbildningstiden och en garanterad löneökning när de är klara.
Förbundet vill även ha högre ersättningar enligt allmänna bestämmelserna (ab) och kortare nattarbetstid för dem som har nattarbete.

När det gäller ersättningen för ob, jour och beredskap i ab har frågan om att knyta ersättningen tydligare till individens lön med hjälp av så kallade divisorer varit uppe till diskussion tidigare. 2005 var man nära en lösning. Nu är det dags, tycker Vårdförbundet.
– Vi anser att ersättningarna ska kopplas till den enskilde individens lön. Det nuvarande systemet med fasta ersättningar har gjort att de inte ökat i samma takt som lönerna. Dessutom tycker vi inte att den sortens lösningar är förenliga med ett individuellt lönesystem.

Målet är en kort avtals­rörelse. Margareta Öhberg tror att det innebär att det nya avtalet är klart under januari.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida