Kan placebo bli framtidens medicin?
Forskning som visar om placebo, meditation eller akupressur ökar hälsan hör till Osher centrums uppdrag: att ge vetenskapliga bevis för vad som ger effekt.
Utgångspunkten för Osher centrums uppdrag är att många patienter söker sig till andra metoder än skolmedicinen och då är det viktigt att undersöka behandlingarna på ett strikt vetenskapligt sätt. Det förklarar den nyligen utsedda professorn Martin Ingvar.
Osher centrum för integrativ medicin vid Karolinska institutet i Stockholm håller som bäst på att byggas upp. Det bildades 2005 efter en stor donation för att kunna samla forskning som kan skilja vilka behandlingar som är bevisat effektiva från dem som inte är det. Det är viktigt inte minst för alla skattebetalare, menar Martin Ingvar. De behandlingar som sjukförsäkringen ger ersättning för ska vara effektiva, vilket bara kan beläggas med vetenskapliga metoder.
– Det finns uppenbart overksamma metoder, både inom det som kallas skolmedicin och den komplementära sektorn. Det gör att det finns försäkrings- och kommersiella skäl att utreda detta riktigt.
Martin Ingvars eget forskningsområde – han var tidigare professor i neurofysiologi – är främst sambandet mellan hjärnan och beteendet. Bland annat leder han studier om placeboeffekten. De hör till de studier som togs med när Karolinska institutet ansökte om att få pengar från Osherstiftelsen (se faktaruta) om att få bygga upp ett integrativt forskningscentrum.
Placebostudierna omfattar astma, parkinson och smärta. Till exempel har de kunnat visa att ren placebobehandling vid astma kan ge effekter på andningsverksamhet och lungkapacitet. När patienterna fick information kunde de påverka de egna reglersystemen att arbeta på ett bättre sätt.
– Det är rätt häftigt, säger Martin Ingvar.
Hans slutsats är att omhändertagandet spelar roll för flera av de diagnoser som traditionellt har beskrivits som rent fysiologiskt orsakade.
– Denna insikt leder till att den avhumaniserade vården där man styrs av en industritanke – som går ut på att det anses gå lika bra att möta patienten på två minuter som på fem minuter – innebär att man plockar bort en viktig aspekt ur det som är vården: det mänskliga mötet.
Även Osher centrums föreståndare Mats Lekander bedriver studier som ingick i ansökan. De handlar om påverkan av immunsystemet på vår upplevda hälsa.
Han tror att oviljan att använda komplementära metoder i den vanliga vården beror på att en del av metoderna är befläckade med ett tvivelaktigt rykte.
– Vi vill pröva dem genom att ställa samma evidenskrav på de komplementära metoderna som på andra metoder. Först efter en sådan prövning kan de få trovärdighet, säger Mats Lekander.
Hur ska då en sådan prövning gå till? Inom integrativ medicin finns åtminstone två metodspår. Det ena går ut på att behandlingen studeras på sina egna villkor. Akupunktur, som bygger på idén om energimedicin, ska då studeras utifrån energimedicinens principer. Det andra spåret är att undersöka den alternativa metoden med en vanlig naturvetenskaplig modell, med en standardiserad behandling på slumpvis utvalda patienter och en kontrollgrupp.
– Vi ska självklart ha en metoddebatt, men jag tror att vi än så länge kommer att använda den metod vi är bra på, en metod som är rätt så traditionell, men med de höga standardkrav som finns på Karolinska institutet. Då kan vi få resultat som vi kan ha tilltro till och som kan accepteras i den vetenskapliga omvärlden, säger Mats
Lekander.
Martin ingvar tror att det finns utövare inom det alternativa fältet som kanske ser den integrativa medicinen som ett sätt att få sin verksamhet legitimerad och få in den i den statligt finansierade sjukvården. Men bara för att en metod fungerar på ett område är det viktigt att inte vidga rekommendationerna, påpekar han.
– När det gäller akupunktur så verkar det resonemanget ha slagit rot att bara för att man har hittat en möjlig förklaringsmodell och att det ger vissa effekter vid smärtbehandling, så tycks det finns en idé att man ska använda akupunktur mot all form av behandling; rökning, migrän, platta hålfötter.
Ett sådant resonemang skjuter inte bara förbi målet, det skymmer det som är en bra användning av en metod, anser Martin Ingvar.