Fallolyckor

Tidig riskbedömning förebygger fallolyckor bland äldre

Tidig riskbedömning förebygger fallolyckor bland äldre
Fallolyckorna varierar över landet vilket Socialstyrelsen ser som ett tecken på att de går att förebygga. Arkivbild:Mostphotos

Fallolyckorna varierar stort över landet och borde kunna förebyggas bättre, anser Socialstyrelsen. I Örebro kommun satsar de på rehabiliterande team som ser över allt från läkemedlen till maten.

3 oktober 2017

Mer än 1 000 personer dog och 69 000 skadades allvarligt genom fallolyckor under förra året. Fall är den olyckstyp som leder till flest dödsfall och flest sjukhusinläggningar, visar siffror från Socialstyrelsen. Det oroar myndigheten som under den här veckan driver kampanjen Balansera mera med syfte att minska fallolyckorna.

Jämtland och Stockholm

Socialstyrelsens statistik visar också att de regionala skillnaderna är stora. I Jämtland hade man till exempel 50 procent fler sjukhusinläggningar av personer över 65 år, jämfört med Uppsala län. Västerbottens och Stockholms län hade också fler sjukhusinläggningar än genomsnittet. Skillnaden är ännu större om man jämför hur många personer över 80 år som lades in på sjukhus.

Vad de regionala skillnaderna beror på vet man inte. Det kan ha organisatoriska eller praktiska orsaker, som avstånd mellan sjukhus och hem. Eller handla om hur hälsan hos befolkningen ser ut i ett visst område.

Färre dödsolyckor i Örebro

Ett av de områden där man har färre antal dödsolyckor än på andra håll i landet är Örebro. Sedan januari i år driver Örebro kommun ett projekt för att minska antalet fallolyckor bland äldre. En skillnad mot det förebyggande arbete som finns sedan tidigare är att man använder en strukturerad metod för att upptäcka risker tidigt.

– Med andra metoder tappar man den tidiga riskbedömningen vilket gör det svårare att sätta in individuella åtgärder. I vårt projekt, som bedrivs på två vård- och omsorgsboenden, görs riskbedömning och utredning av orsaker till fall så fort den äldre flyttar in, säger Åsa Erkers, arbetsterapeut och projektledare.

Det rehabiliterande teamet, som består av en arbetsterapeut och en sjuksköterska som samarbetar med bland annat fysioterapeuter, handleder personalen i metoden för riskbedömningar. En viktig del är att ta reda på den gamlas egen målsättning med rehabilitering. Det, säger Åsa Erkers, är en förutsättning för att öka deras motivation.

Läkemedlen ses över

Åtta gamla, samtliga i 90-årsåldern, har deltagit i projektet. Deras läkemedelsanvändning har setts över – med fokus på fall, de har tränat tillsammans med en personal, larm har installerats och matsituationen har studerats. Nutrition är en viktig del av projektet.

– Det finns ett starkt samband mellan undernäring och fall och många gamla behöver stöd för att få i sig tillräckligt med mat. Det kan handla om social samvaro, men också om vilken mat som serveras och matens konsistens.

Starkare och bättre balans

De gamla som har deltagit i projektet har alla gått upp i vikt, blivit starkare och fått bättre balans. De har också blivit mer självständiga i sina aktiviteter. Projektledaren Åsa Erkers är nöjd med de förbättringar hon ser och nu utvecklas projektet till att även omfatta hemsjukvården. Nästa år ska metoden införas inom hela Örebro kommun.

– Visst finns en risk att det stöter på patrull – det gör det alltid när det handlar om resurser. Men jag hoppas att politiker och chefer inser att de förebyggande och rehabiliterande insatserna i längden minskar både kostnader och lidande.

Socialstyrelsens kampanj pågår under hela veckan och har tre teman: mat, motion och medicin.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida