Vill samla allt folkhälsoarbete i en myndighet
Både Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut vill att det arbete som de själva och Socialstyrelsen bedriver inom folkhälsa, smittskydd, hälsoskydd och beredskap samlas i en helt ny myndighet.
Förslaget presenteras i de remissvar över Vård- och omsorgsutredningen SOU 2012:33; Gör det enklare! som myndigheterna nu lämnar till regeringen. Båda myndigheterna avstyrker utredningens förslag om att inrätta fyra nya myndigheter som ska ta över tolv myndigheters verksamheter.
Grund utredning
En samlad kunskapsmyndighet för smittskydd och folkhälsofrågor ger bättre förutsättningar för en enhetlig och tydlig styrning och ett bättre resursutnyttjande, anser Smittskyddsinstitutet. En sådan myndighet skulle också ha större möjlighet att förverkliga de mål som finns i direktiven till utredningen.
Om allt slås ihop i en jättemyndighet, som föreslagits i utredningen, riskerar det hälsofrämjande arbetet att skymmas av vård- och omsorgsfrågorna. En ny folkhälsomyndighet är mindre komplicerad att bygga upp och processen kan hanteras snabbare än att skapa en vård- och omsorgsmyndighet, skriver Smittskyddsinstitutet som vill att det sker så snart som möjligt.
Smittskyddsinstitutet ser fler risker med de förslag som lagts fram i utredningen. Bland annat anser man inte att den är tillräckligt djupgående och allsidig för att kunna ligga till grund för de genomgripande organisatoriska förändringar som föreslås.
Öka livskvaliteten
– Det är viktigt att staten nu kraftsamlar kring hälsa och det hälsofrämjande arbetet, säger Johan Carlson, Smittskyddsinstitutets generaldirektör.
Statens folkhälsoinstitut skriver i sitt remissvar att deras förslag om en nya myndighet skulle innebära att arbetet med att förebygga både smittsamma och icke-smittsamma sjukdomar samordnas på samma sätt som i många andra länder. Det skulle underlätta internationellt samarbete och stärka Sveriges position på den globala folkhälsokartan.
– Vi hävdar att hälsofrämjande och förebyggande arbete är framgångsfaktorer för att vården och omsorgen ska kunna effektiviseras och sänka kostnader. Det handlar om att minska inflödet till vården och omsorgen och öka livskvaliteten för människor, säger Sarah Wamala, generaldirektör för Statens folkhälsoinstitut.