Författare till abortbok: ”Väcker starka känslor inför valet”
Sherri Chessen blev 1962 världskänd när hon försökte få abort. Hon var orolig för svåra missbildningar efter att ha ätit läkemedlet Neurosedyn. USA-korrespondenten Emelie Svensson har skrivit hennes historia samtidigt som abortfrågan väcker starka känslor i det amerikanska valet.
USA-korrespondenten Emelie Svensson berättar om ett världskänt abortfall – som ledde hela vägen till Sverige – i sin nya bok ”Sherri”. Abort är en hyperaktuell fråga i det stundande presidentvalet hon rapporterar om, där 10 stater även röstar om aborträtt.
Sherri Chessen var en populär barnprogramledare i Arizona, där levde hon med maken och fyra barn. Sommaren 1962 blev hon gravid med sitt femte barn och tog av misstag ett läkemedlet Neurosedyn. När den medicinska skandalen briserade i Europa rekommenderade hennes läkare en abort.
Då var abort var förbjudet i hela USA, förutom om kvinnans liv var i fara. Läkaren ansåg att det fanns grund för en abort, men en lokal åklagare hotade med åtal. Historien spreds och väckte en hatstorm mot familjen.
Varför blev reaktionen så stark?
– På den tiden ansågs abort vara något kriminellt som barnhatande, tragiska, fattiga kvinnor gjorde. För första gången var det en vältalig småbarnsmamma, vit kvinna, medelklass – och tv-stjärna därtill – som blev ansiktet utåt för aborter. Kombinationen var sprängstoff och blev en världsnyhet. Sherri Chessen insåg att hon måste lämna USA för att få abort.
Samtidigt som din bok kommer ut rapporterar du om valet i USA. Hur stor är abortfrågan?
– Utan tvekan en av de mest laddade frågorna, i nivå med ekonomin och invandringen. Den väcker starka känslor. För kvinnor under 45 är det ofta den viktigaste frågan. Många tog rätten till abort för given och blev chockade när Högsta domstolen rev upp rättsfallet Roe mot Wade, som i nästan 50 år skyddat den nationella abortgarantin.
– Det hände efter att Donald Trump utsett en tredje domare till Högsta domstolen som tippade balansen till de konservativas fördel. Efter att domen revs upp är det upp till varje delstat att besluta om abortlagar. På bara två år har tillgången till abort förändrats dramatiskt. Idag har tretton delstater i princip totalförbjudit abort, ibland även i fall av incest och våldtäkt.
Könsgap inför USA-valet
– Frågan har blivit en kraftfull mobiliseringsfaktor för Demokraterna, särskilt bland yngre kvinnor. Abortfrågan har också skapat ett könsgap i valet: fler kvinnor röstar på Demokraterna, medan fler män uppger att de stöder Republikanerna.
– Jag har besökt flera kliniker runt om i landet för att dokumentera denna förändring och koppla den till Sherri Chessens historia. Vi ser nu en ny generation kvinnor som tvingas resa långa sträckor och lever i rädsla för åtal för att de vill avsluta en graviditet.
Hur kom det sig att hon då 1962 kom till Sverige för abort?
– Abort var bara tillåtet i ett fåtal länder. I Sverige var abort inte fritt tillgängligt. Kvinnor behövde tråckla sig igenom en snårig process, träffa flera läkare och ansöka hos Medicinalstyrelsen.
– Samtidigt som Sherri Chessens historia briserade i USA, testades direktsända nyheter via satellit, kallad ”rymd-tv”. Svensk media rapporterade stort om tekniken. I den första nyhetssändningen intervjuades Sherris Chessens make. – Efter det kontaktade Aftonbladet och Expressen Sherri Chessen. Under samtalet vädjade hon till svenska myndigheter om hjälp. Expressen hjälpte henne till Sverige och hennes ansikte prydde tidningarnas förstasidor i flera veckor. Berättelsen överröstade till och med nyheten om Marilyn Monroes dödsfall den sommaren.
– Sherri Chessens kända fall anses ha påverkat amerikanernas syn på abort. Fler insåg att abort borde vara tillgängligt. Hennes namn blev ett stridsrop i rörelsen som ledde till att nationell aborträtt infördes 1973.
– Förra året reste jag till hennes seniorboende i San Diego och bodde hos henne i tre dagar. Hon är 92 år och en karismatisk, kvick kvinna med ett djupt engagemang för abortfrågan. Hon säger att det inte går en dag utan att hon tänker på Sverige.
Hur ställer sig presidentkandidaterna i abortfrågan?
– Där är gapet mellan presidentkandidaterna som störst när det gäller väljarnas förtroende. Kamala Harris har gjort abortfrågan till en central del av sin kampanj. Hon är den mest öppna och bekväma presidentkandidaten hittills när det gäller att tala om abort, och blev den första sittande vicepresidenten eller presidenten att besöka en abortklinik under sitt kampanjarbete.
– Joe Biden mötte hård kritik för sitt försiktiga sätt att hantera frågan, innan han klev åt sidan. Som katolik har han alltid haft svårt att uttala ordet ”abort” och föredrog omskrivningar som ”reproduktiv frihet”.
Trump går svår balansgång
– Samtidigt står Donald Trump inför en svår balansgång. Å ena sidan tar han gärna åt sig äran för att ha hävt Roe mot Wade-domen. Å andra sidan har han medgett att frågan blivit en belastning för Republikanerna. Abort är mer populärt än väntat, även i konservativa delstater. Trump är försiktig med att stöta bort den kristna högern, som är en avgörande väljarbas för Republikanerna. Samtidigt är han medveten om att de mest strikta abortlagarna är impopulära bland många republikanska väljare.
Vad tycker de amerikanska väljarna?
– Ur ett svenskt perspektiv kan abortmotståndet i USA verka utbrett. Den evangelikala högern, välorganiserad med stora resurser, har fått mycket uppmärksamhet. Men de utgör en högljudd minoritet. En tydlig majoritet av amerikanerna stödjer aborträtten.
– Förutom att rösta på president kommer miljontalsväljare också rösta om hur deras delstat ska reglera abort. Det sker i tio delstater – Montana, Arizona, Missouri, Nebraska, Colorado, Florida, Maryland, Nevada, New York och South Dakota.
– Abortförespråkare hoppas att folkomröstningarna ska ge en mer stabil grund för aborträtten. Demokrater som stödjer aborträttigheter ser dessa initiativ som ett sätt att öka valdeltagandet i presidentvalet.
Sherri Chessen vän blev vän med en annan historisk kvinna under sin tid i Sverige. Vem?
– Berättelsen om Sherri Cessen flätas samman med en amerikansk ikon som också befann sig i Sverige 1962: Ruth Bader Ginsburg. Hon var då en 29-årig jurist som kom till Lunds universitet för att skriva en bok om svensk civilprocess.
– Ruth Bader Ginsburg insåg att Sverige hade kommit betydligt längre i jämställdhetskampen än USA. Genom Sherri Chessens resa blev det tydligt för Ruth Bader Ginsburg hur viktigt det var att kvinnor fick kontroll över sin egen fertilitet för att verkligen kunna nå jämställdhet på arbetsmarknaden och i samhället. Denna insikt ledde till en livslång relation med Sverige.
– Ruth Bader Ginsburg blev en historisk liberal domare vid USA:s Högsta domstol, en kämpe för jämställdhet och betraktades som en beskyddare av aborträtten. Hennes bortgång markerade början på en ny era, präglad av en konservativ majoritet i Högsta domstolen.