Resistensen fortsätter öka i Europa
Ökningen gäller de flesta bakterier och antibiotikatyper. Speciellt oroväckande är att resistensen ökar mot den sista linjens antibiotika, visar en rapport från Europeiska smittskyddsmyndigheten.
I dag är det den europeiska dagen för att öka medvetenheten kring användning av antibiotika. Samtidigt presenterar Europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC, en nedslående rapport om utvecklingen under 2015.
De flesta typer av resistenta bakterier fortsätter att öka, visar de senaste siffrorna. Men skillnaderna mellan de europeiska länderna är stora. Störst är spridningen i länder i södra och sydöstra Europa.
Aktiviteter i 40 länder
Aktiviteter för att minska användningen av antibiotika pågår i mer än 40 europeiska länder den här veckan för att öka medvetenheten om faran med resistensutvecklingen.
– Antibiotikaresistensen är ett av de största problemen för folkhälsan i vår tid. Om vi inte kan hantera den går vi tillbaka till den tidsålder när även de enklaste medicinska operationer inte var möjliga. Ännu mindre organtransplantationer, kemoterapi mot cancer eller intensivvård, kommenterar EU-kommissionären för mat- och hälsofrågor Vytenis Andriukaitis rapporten.
Experter har oroat sig i flera år för vad som händer om tarmbakterierna Klebsiella och E.coli också blir resistenta mot de antibiotika som nu används som sista utväg. De kallas karbapenemer och används ofta vid sepsis och inom intensivvården.
En sådan bakterie är den multiresistenta Esbl carba och enligt rapporten är den nu spridd i Grekland, Italien, Turkiet och Malta.
Resistent Klebsiella ökar
Rapporten visar att genomsnittet för resistensen mot karbapenemer hos Klebsiella har ökat kraftigt, från 6,2 procent till 8,1 procent bara på de tre senaste åren i de europeiska länderna.
I länder med utbredda resistensproblem, där inte länger karbapenemer räcker till, har det äldre antibiotikat kolistin börjat användas. Det var tidigare ovanligt då andra antibiotika brukade verka på ett bättre sätt och med färre biverkningar. Nu visar rapporten att i de länderna märks ett ökat antal resistenta bakterieprover även mot kolistin.
Det ses som en larmklocka för att möjligheterna att behandla infekterade patienter minskat ännu mer.
Dessutom försöker läkare i Europa med svårbehandlade patienter olika kombinationer av antibiotika. För de mest resistenta bakterierna är det exempelvis karbapenemer och kolistin. Men nu rapporteras även viss resistens mot kombinationen.
Även positiv nyhet
Något positivt presenterades även i rapporten. De meticillinresistenta stafylokockerna Aerus, mrsa, har minskat mellan 2012 och 2015 i Europa.
Det är den höga användningen av antibiotika, både till människor och djur, som driver fram resistensen. Undersökningen visade inte att förbrukningen ökat signifikant i Europa mellan de aktuella åren. Men skillnaderna var stora mellan länderna.
Vad gäller förbrukningen i samhället utanför sjukhus hade Sverige lägst siffror. Ur internationellt perspektiv har Sverige en låg antibiotikaförbrukning och ett relativt bra resistensläge både bland människor och djur. Men resistensen ökar även här.